När jag vaknade, låg inte Ogge bredvid mig längre. Jag suckade och gick ut till vardagsrummet där han då satt på soffan inlindad i filtar.
"Godmorgon." Sa han och brast ut i ett leende.
"Varför gick du upp före mig?" Sa jag lågt. Hans leende försvann.
"Jag fick lov att svara i telefon, sen ville jag inte väcka dig." svarade han, slängde av sig filtarna och gick fram till mig. Hans mjukisar satt ner till V-linjen och hans mage distraherade min blick.
"Förlåt..." La han till i en viskning och drog mig till honom.
"Lugnt.."
"Jag vet att du gillar vad du just såg." Sa han med en hes röst när jag fortfarande kollade på hans mage även fast den var tätt intryck mot min.
Jag skrattade lätt.
"Men nu går vi och lägger oss igen." Jag drog med honom till sovrummet.
Han skulle precis till att lägga sig i sängen när jag höll honom mot väggen.
"Skulle vi inte.." Jag avbröt honom. Men hand drogs långsamt genom hans hår och den andra vid hans midja.
"Kanske.." Mumlade jag och kysste honom hastigt. Då förstod han.
Han fortsatte kyssa mig och flyttade mina händer till hans nacke istället.
Jag kände hur min rygg slog i väggen och hur Ogges kropp pressades mot min. Sen slutade han.
"Men du..." Hans röst var lågmäld, jag hörde knappt vad han sa.
"Mm." Mumlade jag fram medan jag sakta studerade hans kropp. Han kysste mig igen.
Han bar mig ner i sängen och kröp ner under täcket med mig tätt intill.
"Jag älskar dig." Sa han och pressade sina läppar mot min kind. Jag fnissande till.
"Älskar dig också."
Snön föll ner utanför fönstret. Ogge tände ett ljus på nattduksbordet och släckte lampan.
Det började redan bli mörkt ute.
Efter 1h var det bara ljuset som syntes genom mörkret. Ogges andetag lämnade varma pustar mot min nacke. Han sov.
Försiktigt reste jag mig upp och gick till toan.
Snälla vält inget nu.
Men jo, såklart var jag så klumpig och råkade slå till en skål svart skål under spegeln. Den flög i golvet och sprack.
Massa keramikbitar låg utspridda på golvet.
Tillsammans med... Rakblad?
Torkat blod fanns på vissa, dom andra var nya.
20 stycken rakblad fick jag det till.
Säg inte att Ogge... Åh nej.
Jag småspringer tillbaka till sovrummet och försiktigt drog jag bort täcket från Ogges kropp.
Jag kollade först hans armar, inget där.
Sen hans smalben, där fanns det. Usch Ogge nej.
Jag kände hur tårarna rann ner för kinderna.
Ogges nysning bröt tystanden.
YOU ARE READING
The Lost Angel
Fanfiction|| Färdigskriven || Lidingö. Det enda stället jag kände mig älskad. Han hjälpte mig. Från början visste ingen vem jag var, nu vet halva Sverige det, kanske för att jag dejtar en av killarna i det kända pojkbandet The Fooo. Hej! Jag heter Melinda, en...