Emmy | o.e

Kapitel 1

/utspelas 12/8\

Emmy, det är vad dem kallar mig. Mitt namn passar inte in på mitt utseende, på mig. Jag hatar det. Inte för att det är fult, utan för att det helt enkelt inte är jag. En femtonåring med rosa hår, och navelpiercing ska inte heta Emmy, nä.

Mitt rosa hår ligger som ett fågelbo ovanpå mitt huvud, och mascaran som ett suddigt, svart täcke under ögonen, nyvaken som jag är.
Jag klickar på hemknappen på min iPhone, och skärmen lyser långsamt upp i en blå färg. 11:04 visar klockan. Jag suckar och drar mig upp ur sängen. Jag drar med mig mobilen, strömbrytaren dras ut ur väggen och iPhone-laddaren följer med. Sorgligt nog orkar jag inte bry mig.

Efter sexston steg nerför trappan, och tio från trappan till köket, ser jag min mamma sittandes vid köksbordet, med glasögon på näsan, och en macka i handen.
'Hej älskling!' Säger hon högt, och hennes ansikte spricker upp i ett stort leende. Jag hummar till svar och plockar fram yoghurt och juice ur kylen, som Jag sedan häller upp i varsitt glas. ( ja, jag dricker yoghurt i glas )
Mitt i frukostfriden (?frukostfriden HAHA) hörs ett ljust skrik från vardagsrummet. Jag rynkar pannan och går dit med raska steg, mamma följer mig med blicken. I soffan framför tv:n, sitter Alice med händerna framför munnen och benen korsade i skräddar ställning, samtidigt som hon för ett hemskt ljud
'ALICE, VAFAN GÖR DU?' småskriker jag för att överrösta min syster. Hennes blonda hår har klibbat fast sig i henne panna, och hennes ögon är läskigt röda. Jag flyttar min blick från henne till tv:n.
'Dem ska ha konsert' viskar hon gråtandes.
jag himlar med ögonen och slår min handflata mot pannan, sedan skyndar jag iväg.

'The fuuuu' säger jag, med betoning på u, så fort jag kommer in i köket. Mamma nickar och återgår till att äta hennes macka.

Alice, min tvillingsyster, är en sån där typisk fjortis. Hon har blont, långt hår, äger en massa märkeskläder, och såklart älskar hon pojkband. Jag är raka motsatsen, Att gråta över killar som springer runt med häng på scen och sjunger 'baby' är inte min största hobby. Inte alls.

Alice kommer gåendes med hennes iPhone i högsta hugg.
Hon visar upp skärmen framför mammas ansikte och hon hoppar till.
'Alice..' Mumlar hon
Alice himlar med ögonen och petar irriterat på skärmen. Oförstående puttat mamma bort telefonen och börjar bläddra i en tidning.
'MEN?!' Börjar Alice, men jag avbryter.
'Vad?'
Hon går mot mig och trycker upp telefonen mot min näsa.
'LÄS' fräser hon (humööööörsvängningar) Motvilligt tar jag emot mobilen och börjar läsa.
"The fooo, annexet 13/8, 17:00-22:00"
"250kr/st" står det med stora, tjocka bokstäver i svart. Jag förstår att hon vill att jag ska gå med henne, då mamma eller pappa inte är särskilt intresserade. Inte en chans.
Jag möter hennes blick då hon försöker se ut som en ledsen hundvalp.
'Du är så ful' skrattar jag och går därifrån.
-
Jätte kort kapitel, jag vet. MEN: i början går det alltid lite trögt, och det är tråkigt, bc ingenting händer. Men ett till kapitel kommer imorgon! Tack för att du läser.