Emmy | o.e

Kapitel 3

/Utspelas 13/8\

Efter timmars väntan på att Skansen faktiskt skulle öppna, stod vi tillslut framför scen ca 3 timmar innan föreställningen skulle börja. Jag var svettig och hade ont i fötterna, och dessutom var jag trött. Bästa kombinationen, ellerhur?
Tiden gick, jag blev tröttare, och tröttare, och kände en illamående-känsla komma smått krypande. Resten av tjejerna blev mer taggade för varje minut som gick, snart skulle killarna hoppa ut på scen och ett öronbedövande ljud skulle fylla området.

Ännu en gång slänger jag blicken på den stora klockan bredvid scenen. 16:32, vilket betydde att deras manager, skulle komma ut på scen vilken sekund som helst. Ja, jag har vart med om detta 2-3 gånger innan, tyvärr.

Alice står bredvid mig tryckt mot tjejerna framför, vi står på fjärde raden framifrån. Alltså väldigt långt fram.

Plötsligt hörs ett skrik och publiken börjar hoppa, ut på scen kommer Daff, tfc's (the fooo conspiracy) manager. Alice gör som alla andra, håller upp telefonen i luften och skriker nåt i stil med: 'OH MY GOD' 'IIIIIIII' 'SHIT' osv. Själv himlar jag med ögonen samtidigt som jag trycker fingrarna mot mina öron.

'tjaaaaa!' skriker Daff med handen vinkandes ovanför huvudet.
Han får en massa mummel som svar, sedan fortsätter han:
'Hur mår ni?'
'Braaaaa' svarar alla, bortsätt från föräldrarna, och de ointresserade (aka jag) längst bort från scen.
Daff babblar på i ytterligare 10 minuter, och tillslut skriker han:
'THEEE FOOOOO'
Och ännu en gång börjar alla skrika och hoppa.

En glad melodi börjar spelas, och fyra färgglada killar hoppar ut.
'OH MY GOD' skriker Alice med tårar i ögonen och rycker tag i mig.
'Ja, Alice. Jag ser' svarar jag tort och kastar blicken upp mot killarna som börjat sjunga.
Efter en stund börjar jag lära mig att i refrängen: 'if i could Build a girl, i'll Build ger just like you' pekar killarna ut mot publiken, och skriket blir ännu högre. Bandet sjunger ännu ännu en refräng, och den här gången tittar jag upp mot scenen. Han Oscar, står framför oss på scen och dansar. Just när han ska sjunga 'i'll Build ger just like you' får vi ögonkontakt. Jag fortsätter att stirra in i hans ögon, och han minskar sina danssteg, och stirrar tillbaka på mig. Shit, Oscar enestad tittar på mig. Han vet att jag existerar. HAN STIRRAR PÅ MIG. Jag slår händerna mot munnen och spärrar upp ögonen. Fuck. Jag vänder bort huvudet från scenen och mitt huvud vänds mot Alice, och vi får genast kontakt.
'SHIIIIIT, HAN TITTADE PÅ MIG'
'EMMY, JAG FICK ÖGONKONTAKT MED HONOM' gormar hon.
Jag har sån lust att skrika till henne att det inte alls var hon, att det var mig som han tittade på. Men varför skulle jag? Jag bryr mig inte om dem. Fan, jag brydde mig.

Istället beslutar jag mig för att svara:
'woooow' med en ironisk ton.

Melodin upphör, och killarna samlas i en slunga, innan dem börjar på nästa låt. Oscar viskar något medan han håller för sin mikrofon. Resten av killarna vänder sig om mot mig, och nickar sedan förstående. Vänta? En rosa ros, en vit stol? Skit.
'Okej allihopa, den här låten kommer vi tillägna en av er'
Vakterna bakom som plockat fram stolen, ger rosen till Oscar som flinar smått åt mig.

Samtliga tjejer trycker sig framåt för att bli så synliga som möjligt, jag står som förstelnad och tittar tomt framför mig.

Felix kliver fram vid slutet av scenen, och drar sin hand i luften, över publiken. Han ser ut att stanna med handen där jag, och Alice står. Han pekar och stänger ena ögat.
'Du' Säger han.

Jag sluter ögonen och skakar på huvudet. Jag öppnar munnen för att protestera, men innan jag hinner säga något, hör jag tjejen bakom mig skrika till och hon tränger sig fram till scenen.

Med mord i blicken tittar jag upp mot scenen och kramar om min näve hårt.
Oscar blinkar flörtigt mot mig, och klappar sedan i händerna. Hur kunde jag va så dum? Varför skulle de välja mig? Varför ville jag ens tro det? Och varför låssades de flörta med mig? Jag vet inte ens vad jag ska tänka, idioter.
-
Detta kapitlet blev dåligt. Jag vet det, men jag har just nu ingen inspiration och jag ville verkligen skriva klart det här. Men glöm inte att RÖSTA, och KOMMENTERA. Och så får ni jättegärna sprida berättelsen vidare. Puss