Emmy | o.e

Kapitel 20

Oscars perspektiv:

'Vi får prata senare'
Jaha. Hon lämnade mig här, bakfull. Och dessutom tog hon med sig mina mjukisbyxor.

Minnena från igår är suddiga, men jag minns fortfarande vad hon sa till mig, när vi skulle sova.

Vi låg tätt intill varandra, och hon viskade till mig hur fin jag var, hur hon älskade mitt hår, och att hon i hemlighet 'drömde om mig'. Sedan fnittrade hon och kysste mig från sidan.

Det var iallafall så hon sa, om det är sant eller inte, är en olöst gåta. Hon var trots allt full.

'Hey!'
Omar's hesa röst hörs från undervåningen och jag hör hur dörren smäller igen.

Vad gör han här?

'Har du hört om att kacka?' skriker jag tillbaka som svar. Jag hör Omar muttra något, och hur han rör sig upp för trappan mot mitt sovrum.

Han nickar som en hälsning när han öppnat dörren till rummet, och slänger sig därefter ner i en fotölj.

'Hur går det? det tar en jäkla tid alltså'
Va? Jag tittar på honom förvirrat men förstår sedan va han menar, Emmy.

'Det går bra, vi ska 'prata' senare idag' säger jag och betonar ordet prata.

Omar nickar.
'Du har bara några dagar till, sen behöver jag mina pengar'
En tystnad uppstår, han är så säker på att han kommer vinna vadet, men nej var inte så säker på det lilla vän, du ska all-

'Oscar?' som vanligt fastnar jag i mina tankar, som dock avbryts av Omar.
Hans mobil börjar vibrera, och han drar över skärmen för att svara.

'Tja.. aa, okej. Nä, chilla. Vi kommer' är det jag hör av samtalet, och sedan reser sig Omar upp.

'Enis, vi ska till studion' säger han och ger mig en beklagande blick.

'Nääeee' stönar jag av frustration och går motvilligt ifrån sängen för att klä på mig.

Ex antal minuter senare står vi utanför studion med resten av killarna.

'Tja' hälsar jag, och får nickningar som svar.

Emmy's perspektiv:

Okej, nu ringer jag. Eller nej. Sluta larva dig, Emmy!

Min inre talkunskap och jag har en djup diskussion om ifall jag ska ringa eller inte. Jag har suttit med mobilen i handen i en kvart.

Emmy, bara ring! Vad är du rädd för?

Än en gång talar mitt inre med mig. Vad håller jag på med? Ring bara.

Motvilligt trycker jag på den gröna symbolen som visar att man ringer, och signal efter signal går fram.

'Hallå?' Fan. Oscars röst hörs genom mobilen, och jag hindar mig själv i sista sekund från att inte lägga på.

'Ja, hej' Min röst låter skakig och ljus, inte alls som jag vill. Det här känns inte bra.

Jag hör Oscar viska något, hur en dörr smälls igen och numera hörs trafiken på Stockholms gator i bakgrunden. Och där ser jag min utväg.

'Stör jag? Jag kan ringa senare'

Oscar skrattar till och fnyser.

'Sen när började du bry dig om det?' Ja, när började jag bry mig om jag stör honom? Ville han inte prata så fick han en chans till att säga nej, men det gjorde han inte, vilket betyder att han fakriskt vill prata, så jag kan säga det jag ville, och sen får han göra vad han vill, bra. Duktigt Emmy, där fick du bättre självförtroende.

'Hallå, Emmy!' Oscar låter irriterad, och jag inser att jag har tänkt alldeles för länge.

'J-ja, kan vi snacka?' stammar jag fram.

'Snacka?' Oscars röst är road, och han skrattar tyst mer eller mindre.

Dryga pojke.

'Kan vi ses någonstans eller?' slänger jag ur mig irriterat utan att tänka mig för, och innan han hinner säga något fortsätter jag att prata.

'Bra, vid espressohouse på Hötorget. Vi ses'

Sedan lägger jag på, och hopas att han lyssnat på mig och möter upp mig, sen snörar jag snabbt på mig mina vans, och så bar de ivär till hötorget.

'Tack' Jag tackar tjejen i kassan för min kaffe, coh går och sätter mig vid ett fönsterbord nära ingången, så att jag ska se när, eller om Oscar kommer.

Jag väntar i några minuter och tittar på klockan. För 22 minuter sedan ringde jag honom, hur lång tid ska det ta?

Jag tittar ut genom fönstret, och ser en kille som liknar Oscar. Men det ända jag ser är en svart hatt, är det han? Killen vänder sig om och kommer närmare, vilket gör så att man ser att det faktiskt är Oscar som kommer gående.

Jätte tråkigt slut, jag vet. Förlåt.

Om ni tycker att mina kapitel är tråkiga, så vet jag redan det. Jag börjar få slut på ideer till den här, och när jag läser igenom kapitel 1 & 2 exempel, vill jag bara radera hela berättelsen. Men jag har börjat skriva en ny berättelse, som kommer ha längre kapitel och ha en bättre handling, så jag antar att det bara blir några få kapitel till, och att min andra berättelse kommer ut snart.

Kram