Emmy | o.e

Kapitel 6

/Utspelas 21/8\
-
/det är typ såhär karaktären 'Fanny' ser ut i mina tankar, så ni vet det, bild på Linn kommer i nästa kapitel\

Ännu en gång sitter jag i klassrummet mellan Linn & Fanny, med Oscars iakttagande blick bredvid mig. Peter har ska avsluta andra lektionen för dagen, då vi har Svenska.
'Ni ska tillsammans med en klasskamrat skiva en uppsats om en varsin författare' säger han, och majoriteten suckar.

'Uppsatsen ska vara klar på fredag näsa vecka' fortsätter han, alltså om åtta dagar.
'Då tar vi gruppindelningarna'
han rotar stressat i en hög med papper, antagligen efter det papper där grupperna står. Han tar upp ett vitt papper och börjar läsa.
'Jacob och Carro, Linn och Selma, Emmy och Oscar, Al..'
Jag spärrar upp ögonen då jag hör mitt och Oscar's namn. Lika förvånad ser Oscar ut, men han verkar nöjd. Till skillnad från mig.
Fanny ger ifrån sig ett märkligt ljud. Jag möter hennes blick och spänner käkarna. Fan, varför jag? Varför just honom? Varför?
Mats fortsätter att rabbla upp namn, tills han har ropat upp det sista paret. 'Vilken författare ni ska skriva om, får ni reda på i slutet av dagen, då vi har grammatik. Informerar Mats.

Skolklockan ringer, vilket innebär att det är lunch. Snabbare än någonsin, smäller jag ihop mina böcker, och kramar om min penna hårt, för att inte riskera att möta Oscar på vägen till matsalen.

Bakom mig hör jag aningen stressade steg. Det är antagligen Fanny & Linn, så jag saktar ner stegen. Personen närmar sig, och går ni strax bakom mig. Just när jag ska öppna minnen för att börja prata, hör jag till min förvåning Oscar's röst:
'Värst vad bråttom du har då'
Jag rynkar pannan och hummar till svar.
'Du verkar inte vara så nöjd med din partner, varför?' Retas han.
'Skit i det du' mumlat jag, ohörbart.
Han skrattar lågt och börjar vissla en glad melodi. Otroligt drygt.
'Varför gjorde ni så?' säger jag plötsligt, skrattretande.
Efter en stunds tystnad svarar han:
'Gjorde vad?'
'Du vet' fnyser jag tillbaka.
Han skrattar ännu en gång, och skakar på huvudet, som om frågan jag ställde var det dummaste han hört.
Utan att svara fortsätter han att gå i samma riktning som mig.

'VA?' Halvskrek Fanny, när jag berättat vad som hände på konserten.
Jag ryckte på axlarna och petade lite i min mat med gaffeln.
'Inte visste jag att de drev' mumlade jag som svar. Då och då sneglade jag oroligt runt över matsalen, för att vara säker på att ingen hörde vad vi pratade om.
'Vi drar' sa Linn plötsligt och reste sig upp med sin bricka full med matrester. Jag och Fanny gör samma sak, och går på led mot all disk som står uppradad i ett tallriksställ.

Det återstår 20 minuter av vår sista lektion. Klockan är 15:31, vilket betyder att vi borde få instruktioner om vårt grupparbete vilken minut som helst.
Jag tittar ner på mitt skrivblock. Vi har fått i uppgift att skriva en berättelse, de tre meningarna som står där, ser så ynkliga ut, jämfört med alla andras papper. Vissa har skrivit nästan 2 hela A4papper. Jag trycker spetsen på min blyertspenna mot pappret. Ett litet 'klick' hörs, udden gick av. Skit.

Just när jag ska resa mig upp för att vässa pennan, hör jag Mats mörka röst:
'Då plockar vi undan, så kan ni parvis komma fram till mig, så får ni några papper.'
Stolar skjuts ut, och prassel samt lite mummel hörs. Snart ligger böcker och papper prydligt på de flesta borden, och fler elever samlas runt Mats.

Han ropar upp grupp efter grupp, och var och en får ett litet häfte med några papper.
'Emmy och Oscar' ropar han.
Jag suckar, och tränger mig fram bland allihopa.
'Ni kommer att skriva om Astrid Lindgren' säger Mats och räcker fram två häften till mig och Oscar.
Jag gör ett försök att le, och ett 'tack' hörs från Oscar.
-
Hej alla människor, hundar, katter, frukter och allt vad ni är. Jag skulle vilja tipsa er om att läsa 'varför just honom?' av @Idahemmings123 . Hon är min buddy, och hon förtjänar fler läsare. Kapitel sju av 'Emmy.' kommer snart!