Emmy | o.e

Kapitel 2

/Utspelas 13/8\

*PIIIP* *PIIIIIP*
Irriterat kastar jag bort mitt täcke från min varma kropp och hasar fram till mitt skrivbord, där min iPhone ligger. Den vibrerar och spelar 'gitarr-riff' (ni vet den ringsignalen som typ halva Sverige använder) Jag trycker på snooze och kollar på klockan. Den är stax över sju, yippie.
jag kastar en blick mot spegeln och ,studerar min hyfsat vita kropp. Varför vet jag inte, det bara blev så.

Efter att jag tatt' på min ett par mörk-blåa jeans, och ett vitt linne med texten 'OBEY' på, joggar jag ner för trappan och går in i köket, där jag möter Alice med en mascara-borste, och en eyeliner i handen. Ointresserat går jag förbi henne och frågar sedan nonchalant:
'Taggad?'
Hon suckar och vrider nervöst på sig.
'Jag vet, att du inte gillar det här över huvudtaget, men kan du SNÄLLA iallafall låtsas vara glad? För min skull?'
Chockat vänder jag mig mot henne och ser in i hennes blåa ögon, hon ser en aning ledsen ut. Varför? pojkband tar kål på oss alla helt enkelt.
'Visst' svarar jag samtidigt som jag tar fram ett paket flingor från skafferiet. Flingorna häller jag upp i en vit porslinskål, sen trippar jag försiktigt förbi Alice och upp för trappan.
-
Mitt rum är en enda röra, kläder överallt, trasiga planscher på väggen, och läxpapper i hörnen. Najs.
Jag ställer mig framför spegeln i rummet, och rycker bort hår från mina ögonbryn, ett efter ett, och därefter fyller jag i dem med en ljus-brun penna från H&M. Mascara ska jag också ha, så jag böjer ögonfransarna, och drar mascara-borsten genom mina ögonfransar.
Just när jag blir klar, hörs ett öronbedövande skrik från nedervåningen:
'EMMYY, VI MÅSTE DRA!'
'kommer' suckar jag för mig själv och springer ännu en gång ner för trappan.
Alice står redan klar framför spegeln i hallen, och studerar sin klädsel noga, hon bär en mörkblå jeansjacka, ett par vita converses och en svart handväska från Michael kors. Själv har jag på mig ett par svarta, höga converses och jackan trycker jag ner i min 'VANS' ryggsäck.
'Redo?'
Jag nickar. Vi öppnar dörren och kliver ut ur villan, Alice först. Och äntligen var vi påväg. (borde jag säga äntligen?)
det var fortfarande kyligt, klockan var ändå strax över åtta, en augustimorgon.

Bandet vi skulle se, The fooo, uppträdde på Skansen i Stockholm, vilket var ganska nära oss. Buss till fridemsplan, och sen tuben därifrån till Hötorget, och därifrån tvärbanan till Skansen.

Klockan 08:46 var i framme vid Skansen, men vi var definitivt inte först. Jääävlar vilken kö, tält stod uppradade längs 'köbanden' (vi kallar det så) och ett hundratal tjejer satt längs trottoarens kant utanför skansen, med motbilder i högsta hugg.
Mina tankar avbryts av att Alice tar tag i min handled, och drar bort mig till kön framför entrén. Detta kommer ta en evighet, Skansen har inte ens öppnat än. ':))'
'Alice, var vi tvungna att vara här nu?'
Hon himlar med ögonen åt min dumma fråga, som jag egentligen redan visste svaret på.
'JA, vi kommer få skitbra platser, jag lovar' svarar hon och tar upp sin mobil också. Detta kommer bli en lång dag.
-
Andra kapitlet klart! Jag vet att jag sa att det här kapitlet skulle komma för några dagar sen, men det kommer nu istället😏 Hoppas ni gillade kapitlet, och vill läsa mer om Emmy, för annars kommer jag att läsa mina egna kapitlen, hahahah. Puss puss