KAPITEL ÅTTA.

311 8 1
                                    

Jullovet närmar sig och det märks på flera sätt. Alla lärare stressar med att göra klart uppgifter så vi har en massa läxor. Men det är snö ute, och på rasterna brukar vi gå ut och ha snöbollskrig mellan de olika elevhemmen. Många börjar även packa för att åka hem över lovet, men inte jag. De flesta åker hem för att fira jul eller någon annan högtid med sin familj men jag har min familj på skolan och pappa måste stanna kvar så jag är också kvar. Jag blev erbjuden att spendera julen hos Rons familj men tackade nej eftersom jag inte vill att någon ska råka se min mage. Om jag inte har på mig stora kläder kan man nog se att det är en bebis i min mage. Jag är bara i vecka tolv men man kan se en litegrann och Hermione skulle fatta direkt. 

"Jag hörde att några från femte året hade smugglat med sig lite champagne från Hogsmeade för att fira ett tidigt nyår med de som åker hem över lovet, ska vi hämta lite?" frågar Harry under vår sista kväll tillsammans innan de andra åker hem. Det är bara Harry, Hermione, Ron och jag här för Seamus är med Dean någonstans. Det har varit väldigt stelt mellan Seamus och mig hela terminen, men jag har inte vågat berätta att jag är gravid för honom än. Jag tänkte ljuga för honom och säga att det var hans barn, men vi har sovit tillsammans sen i somras, så han hade fattat direkt. 

Ron och Harry går till andra sidan av uppehållsrummet och kommer tillbaka med fyra vackra glas med champagne och ger mig och Hermione varsitt. 

"Gott nytt år på er!" säger Harry och håller upp sitt glas för att skåla, Ron och Hermione gör likadant. 

"Eualia?" säger Hermione frågande och jag tittar upp på mina vänner. Jag ställer ner glaset på det lilla bordet framför soffan och tar ett djupt andetag.

"Jag måste gå." säger jag snabbt och springer ut ur uppehållsrummet. Jag måste hitta Seamus. Jag måste göra slut. 

...

Jag hittar Seamus utomhus, han gömmer sig från Dean bakom ett träd. Jag vet inte vad de håller på med men när Seamus får syn på mig ställer han sig upp och håller upp sin hand mot Dean för att visa att det är slut på leken. Seamus går fram till mig och ler lite stelt.

"Hej, Eualia, jag trodde du var med Harry och dem?" säger han och pillar lite med sin dragkedja på jackan.

"Jag var det, men jag måste prata med dig, Seamus." svarar jag och sätter mig på den kalla bänken bredvid oss. Jag visar att Seamus ska sätta sig ner också genom att klappa lite på bänken.

"Vad är det? Har det hänt nåt?" frågar han och låter ganska nervös.

"Bara lyssna, okej?" säger jag. "Så här är det, du är en jättefin person och jag tycker väldigt mycket om dig. Vi har haft ett underbart år tillsammans med mycket skratt och kärlek, men jag tror inte att den kärleken finns kvar längre." fortsätter jag och väntar på en reaktion, när jag inte får nån fortsätter jag. "Vad jag försöker säga är att jag vill göra slut innan vi börjar bråka och måste avsluta förhållandet som ovänner." 

Seamus är tyst, sen nickar han långsamt.

"Jag anade att du kände så, och om jag ska vara helt ärlig så känner jag lite så också." säger han och tar min hand i sin. "Tack för ett trevligt år, Eualia Snape, och låt oss mötas igen." säger han och jag fnissar.

"Så vi är fortfarande vänner?" frågar jag och han nickar med ett leende på läpparna. 

"Såklart, men nu måste jag till Dean." säger han och lämnar mig på bänken. Jag sitter kvar en stund och tittar på min numera ex-pojkvän som leker med sin bästa vän som om de vore två så barn och ler för mig själv. Det där gick så mycket bättre än vad jag trodde. Jag kanske skulle ha berättat att jag var gravid också, och att jag har varit otrogen mot honom med mitt andra ex i nästan tre månader. Jag suckar djupt och går upp till Gryffindortornet igen. Mina vänner är inte kvar och det är jag glad över. Jag får hitta på nån ursäkt till varför jag sprang iväg imorgon innan vi säger hejdå.

Men nu ska jag sova. Man blir trött väldigt mycket snabbare när man är gravid. 

När jag kommer upp till min sovsal sitter Hermione och gråter på sin säng. Jag springer fram till henne och ger henne en kram. 

"Vad är det?" frågar jag och klappar henne på ryggen.

"Jag trodde jag kunde stå ut med att se Ron och Lavender tillsammans, men det går inte. Varför var han tvungen att välja just henne?" snyftar min bästa vän och jag fortsätter klappa henne och krama om henne.

"Ibland är kärleken orättvis." svarar jag. "Jag gjorde till exempel slut med Seamus nyss."

Hermione tittar upp på mig med rödsprängda ögon.

"Hur mår du?" frågar hon och jag viftar bort det.

"Det är ingen fara, vi är fortfarande vänner. Men vad jag försöker säga är att kärleken funkar inte alltid som man vill, men det betyder inte att det alltid kommer vara så. Du kommer hitta den rätta till slut." säger jag och får en enorm kram av Hermione.

"Tack, Eualia, du har så rätt." säger hon och torkar sig under ögonen. "Jag är så glad att ha en vän som dig." 

"Jag är glad att ha en vän som dig också, Hermione." säger jag och ger henne en sista kram innan jag går till min egna säng. "Godnatt, Hermione."

"Godnatt, Eualia." säger Hermione och lägger sig ner under sitt täcke.

När jag försöker somna ligger jag och tänker på hur mina vänner kommer reagera när jag berättar att jag är gravid. Kommer de bli arga för att jag har hållit det från dem så länge eller kommer de förstå? Kommer jag att förlora mina vänner igen och kommer min vänskap med Seamus vara förstörd för alltid när han får reda på det? Så många frågor och jag kommer inte få några svar förrän efter lovet då alla kommer hit igen. Tills dess får jag ha ett helt lov med Draco, och det är jag såklart glad över.

Snapes Dotter 3 - EnsamDonde viven las historias. Descúbrelo ahora