Snapes Dotter 3 - Ensam

KAPITEL TIO.

"Följer du med?" frågar Harry och jag skakar på huvudet. Det är februari och skolan är igång igen. Allt är nästan som vanligt, förutom att jag är gravid och fortfarande inte har sagt något till mina bästa vänner. Ron har fått en flickvän, Lavender Brown, och de är det värsta paret någonsin. Överallt och hela tiden hånglar de med varandra och jag vet att Hermione är kär i Ron. Harry och jag har fått välja sidor hela tiden de senaste få månaderna, men när vi är med Ron har vi jätteroligt och när vi är med Hermione har vi också jätteroligt. Det är lite förvirrande men vi klarar av det.

Harry är väldigt misstänksam om Draco dock, så jag har inte berättat att jag är tillsammans med honom än. Men nu vill Harry att jag ska följa med honom och Hermione till biblioteket ett tag, men jag har ont i huvudet just nu. 

"Jag stannar gärna och vilar lite, om det är okej?"

"Såklart." säger Harry och följer med Hermione ut genom porträtthålet.

Pappa sa till mig förra veckan att jag måste berätta för klassen och lärarna att jag är gravid, för det kommer väcka en massa frågor annars. Jag hade tänkt att börja med att berätta för mina vänner, men det har inte kommit en bra chans till det ännu. Men nu ser jag en person som kommer in till sällskapsrummet som jag måste berätta det för, och nu kanske är det perfekta tillfället.

"Seamus?" säger jag och vinkar till honom från andra sidan rummet där jag sitter i en fåtölj. Jag har på mig en filt över magen så att det inte ska synas att den är så stor. Seamus ser lite förvirrad ut, men går fram till mig och sätter sig i fåtöljer mittemot mig.

"Hej, Eualia." säger han och ler.

"Det är något jag måste berätta för dig." börjar jag och Seamus ser genast rädd ut. 

"Har det hänt nåt?"

"Ja, typ." börjar jag och Seamus lutar sig framåt. "Jag är gravid, Seamus." fortsätter jag och väntar på en reaktion. Min före detta pojkvän stirrar storögt på mig och pekar på sig själv.

"Är det jag som-?" frågar han med rädsla i rösten.

Jag svarar inte och tar bort filten från magen. Han ser att magen är ganska stor, men jag tror inte han har förstått ännu.

"Hur länge?" frågar han.

"Jag har gått halva vägen, så jag är i vecka 20 nu." svarar jag och pillar med mitt hår av nervositet.

"Då måste du blivit gravid i slutet av september, eller hur?" säger Seamus och jag förstår att han börjar lägga ihop ett och två, och kanske fatta att det inte är hans barn.

Jag nickar bara.

"Men du och jag? Vi sa ju att vi inte skulle göra det på skolan?" fortsätter han och jag nickar långsamt. Då släpper det och Seamus tittar argt upp på mig. "Vems barn är det?!" ryter han och flera elever tittar på oss. Jag ler oskyldigt mot dem och lutar mig framåt mot Seamus. Jag håller upp ett finger över min mun för att visa att han ska vara tystare, men han ser så extremt arg ut att jag nästan blir rädd.

"Ta det lugnt, Seamus." ber jag.

"Ta det lugnt!? Ska jag ta det lugnt, när du har varit otrogen?!" frågar han och han höjer sin röst igen. Jag ställer mig upp och drar med honom till en mer avskild del av Gryffindors uppehållsrum.

"Lyssna på mig, Seamus." säger jag och tittar uppgivet på honom. "Jag vet att jag gjorde fel."

Seamus säger ingenting, han är fortfarande arg.

"Jag är hemskt ledsen, snälla! Du måste förstå, jag älskade dig, Seamus."

"Om du älskade mig hade du inte haft sex med nån annan!" skriker han och nu ser jag hur hans ögon börjar tåras och mitt hjärta brister.