Kapitel 25 – Jag älskar dig
”Kian är kär i dig” suckade Felix frustrerat och gled av sängen med korsade armar. Jag himlade med ögonen åt hans sura min och suckade svagt. Vi var tillbaka i Stockholm, och nerkrupna i min säng. Vi hade spenderat dagen tillsammans med Kian och Oliver, och enligt Felix var Kian lite väl närgången. ”Felix” Gnällde jag, gled av sängen och virade armarna runt hans midja bakifrån med kinden pressad mot hans rygg. Snön dansade glittrande genom luften och ett tjockt snötäcke låg över gatorna. ”Felix” Försökte jag igen och strök honom försiktigt över armen. Jag hade nog själv listat ut ur Kian kände för mig, enda sen dagen på caféet och viskningen som inte var menad för mig att höra. ”Jag gillar inte sättet han tittar på dig” suckade han milt och vred sig i mitt grepp. ”Men jag tittar ju inte så på honom” sa jag. ”Jag tittar på dig så” han log fagert och lyfte min hand mot hans mun och kysste mjukt min handflata. ”Jag älskar dig” ”och jag älskar dig”
Jag pillade omsorgsfullt med halsbandet som hängde runt min hals, ett silver hjärta med en liten text inristad i. Jag älskar dig – Felix. Det halsbandet hade jag fått i julklapp av honom för några veckor sedan, och jag hade inte tagit av mig den en enda gång sen jag fick det. Det var som att även om inte Felix var med mig så fanns han alltid där, i mitt hjärta. Och jag i hans. Jag hade alltid trott att jag aldrig skulle bli en sån där klyschig person som älskade sin pojkvän mer än något annat och knappt klarade en dag utan honom. Men det var precis vad jag blev. För inget gjorde mig lyckligare och inget gjorde mig ledsnare än honom.
-
Jag gick med huvudet sänkt hem från skolan och frustade lågt åt det tunna lagret snö som lagt sig över min jacka. Kompaktsnön hade ersatts med slasksnö och regnet hade återvänt till Stockholm.
15.45, Felix;
Kom till studion, snälla?
15.45, Bella;
I’m on my way, men jag hoppas att du är redo på att bjuda på något.
Ett flertals tjutande foooers väntade exalterat utanför studion med stora leenden på läpparna och glimmande ögon. Var och en väntande på att få se en glimt av någon av killarna som tränade in dansen i studion. Jag grimaserade lågt och fiskade besvärat upp mobilen ur bakfickan på jeansen.
15.58, Bella;
Jag är utanför, & det är många fans här. Kommer du och öppnar innan dom mördar mig?
Jag tog ett djupt andetag innan jag korsade gatan med stora steg och leendes slöt upp vid tjejernas sida framför studion. ”Oh hej! Du är Bella, Felix flickvän?” En lång, blond tjej klistrade på ett stort leende och viftade exalterat med händerna i luften. ”the one and only” Tjejerna runt om oss hade vänt sin uppmärksamhet till oss och stirrade stint på mig. ”Hur länge har du känt Felix?” Jag tittade varmt upp på en av tjejerna som yttrat sig och öppnade munnen för att svara på hennes fråga. ”Förra året i början av mars, så ungefär ett år sedan” Hon nickade bestämt och bände tillbaka blicken till studion där dörren flög upp och Felix leende ansikte svepte över oss. ”Tja tjejer!” Han virade sin stora hand runt min handled och drog mig ursäktandes in i den varma studion.
_______
HOLAHOLAHOLA
'mine' närmar sig sitt slut & jag har bara ett till kapitel att skriva klart sen är hela berättelsen klar & boken är slut. Som ni kanske märker vill jag helst få slut på den här boken, vill börja på något nytt och det kanske ni har märkt att jag lägger ut så mycket som möjligt och inte speciellt mycket. MEN JAG HOPPAS NI GILLAR DET ÄNDÅ
Mine kommer ta slut idag, puss.
PUSS & KRAM
- Elvira
YOU ARE READING
Mine - f.s
FanfictionJag trodde aldrig att något gott skulle komma ur att jag råkade slå någon oskyldig kille i ansiktet, men nu vet jag inte vad som hänt om jag slagit med handen rakt ut i luften istället för att träffa det där perfekta ansiktet. Jag ångrar inte att ja...