LOVERBOY 2

Kapitel 15

Jag har inte kunnat sluta tänka på vad jag gjort. Jag har hela mitt liv avskytt folk som varit otrogna eller gjort minsta lilla som kunde förknippas med otrohet. Jag menar, när jag trodde Xander hade varit otrogen mot mig gjorde jag slut med honom. Och nu är detta jag. Imorgon åker jag hem till Seattle, hem till Adam. Hur ska jag berätta det här för honom. För jag måste berätta, eller? Något jag dock är säker på är att jag måste prata med Xander. Jag måste be om ursäkt... Jag sätter mig i bilen, inte riktigt säker på vad jag gör, och börjar köra mot universitetet Xander går på. Under bilresan övar jag på vad jag ska säga, flertalet gånger, vilket dock bara leder till frustration när jag inser att jag inte riktigt vet vad jag ska säga. 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Xanders perspektiv

Jag suckar och lägger mig ned på sängen i studentrummet. Minnen från gårdagen spelas upp, Julia som satt där på stranden, hennes leende och hur vi kysstes. Det vore att ljuga om jag sa att jag inte spelat upp händelsen i mitt huvud flertalet gånger. Detta var något jag hade längtat efter under 1,5 år men ändå känns det bara fel...

"Är du redo?" James röst tränger igenom mina tankar och jag reser mig upp från sängen.

"Visst" säger jag, försjunken i mina tankar, och tar min träningsväska. Egentligen är jag inte alls sugen på att träna, jag är alldeles för ofokuserad för att överhuvudtaget kunna prestera. Dock kanske det är bra att bara fokusera på fotbollen för några timmar.

"Idag kommer vi köra till större delen fyspass, så det är bara att förbereda er" säger coach Brown i omklädningsrummet. Runt omkring mig hörs suckar men jag gör inget annat än att sätta på mig träningsskorna. Ute på fotbollsplanen står koner, vikter och alla andra möjliga redskap utspridda. Coachen går snabbt igenom schemat för fyspasset och blåser i visselpipan. Jag och James, som ska börja springa längs planens kortsida,  joggar sida vid sida. 

"Vad händer?" Frågar han och jag ser förvånat på honom. 

"Vad menar du?" Frågar jag och han himlar med ögonen. 

"Du vet vad jag menar, du är helt ofokuserad" 

"Det är inget" säger jag nonchalant. 

"Jag ser att det är något, och snart kommer de andra märka det också. Du vill inte sabba något för matchen nästa helg" säger han. 

"Det är en grej med mitt ex bara" säger jag och James ser intresserat på mig. 

"Hon bitchiga eller hon du aldrig slutar tjata om?" säger han med ett flin. Jag puttar genast till honom. Jag berättade om Evelyn en gång och det var bara för att James var nära på att strula upp henne för något år sedan på en collegefest efter en bortamatch. 

"Då antar jag att du menar Julia" säger han när jag inte svarar på hans fråga. 

"Jag skulle inte sagt något från början" säger jag och suckar. 

"BYT STATION" ropar coach Brown och jag och James går bort till vikterna. 

"Inte för att vara den..." börjar James och jag suckar. 

"Jag vill inte prata om det" säger jag och han nickar. 

"Jag har fattat det, jag tänkte bara att du kanske vill prata med henne" säger han och pekar bort mot läktaren. Där står någon men jag är tvungen att sätta handen vid pannan för att hindra solen från att träffa mina ögon. 

"Julia" säger jag tyst för mig själv och reser mig upp. Jag går mot läktaren och mycket riktigt är det Julia som står där. Hon har på sig en vit t-shirt och ett par slitna jeansshorts men kunde fortfarande inte sett vackrare ut.