Summer love ☼ f.s

0.3

Kapitel tre

Jubel och klappningar bröt ut över den folkfyllda salen. Tonårstjejer med glittrade, euforiska ögon och stora leenden över läpparna. Jag hade alltid varit en fan, sedan den första videon lagts upp på youtube. Jag skulle aldrig klassa mig själv som ett megafan, jag grät inte när min blick föll över dom fyra killarna eller tjöt högt tills min röst totalt försvann. "Omgomgomg" Väste Ida exalterat i mitt öra och armbågade mig hårt i sidan. Om det ens var möjligt var killarna ännu snyggare på riktigt än vad man såg på alla sociala medier, kött och blod. De var lika verkliga som vem som helst, stod bara ett antal meter framför mig och andades. Ett högt sorl låg som ett moln över rummet, låga viskningar som fördes mellan borden och exalterade leenden. Killar som såg en aning frustrerade ut och utbytte uttråkade ansiktsuttryck. "Det här är Omar, Oscar, Oscar - även kallad för Ogge och Felix" Min blick var som fastfrusen vid hans leende ansikte, välmarkerade käke och stora, lyckliga ögon. Det märktes på långa vägar att han var en charmör. "Det är dom här fyra som är våra gästledare för det här årets läger, till er besvikelse får ni tjejer tyvärr inte starta ett förhållande med någon av dom" Höga suckningar och besvikna miner spred sig över folkmassan. Det kändes som en aning besvikelse spred sig inom mig, men även om det var tillåtet skulle jag aldrig ha en chans med någon av dom. Men det kändes skönt att veta att ingen annan var tillåten att starta något med dom. Om inte någon var villig att riskera sin plats på lägret och bli hemskickad. "Dom kommer hjälpa oss att hålla koll på er, och va med på så många lektioner som dom har tid med under den här sommaren dom ska spendera med oss" Tristan sneglade roat på mitt upplysta ansikte och höjde frågande ögonbrynen. Han visste att jag var ett litet undercover fan djupt inom mig. Josephine såg ut som hon skulle svimma när som helst, ögonen var uppspärrade och ansiktet var en aning blekt. "Well, jag heter Felix, jag är sexton år .." Gud hur kunde en röst påverka en så mycket? Få en att nästintill bli knäsvag och få lyckan att bubbla inom en? Flinandes avfyrade han en blinkning med höger ögat och skrattade lågt."Hey! Jag heter Omar och jag är också sexton precis som Felix!" Jag hörde knappt vad han sa, jag var helt fokuserad på Felix's leende ansikte. Försökte memorera varje del av hans ansikte. "Jag heter Oscar - men kallas oftast för Ogge eller OG .. och jag är 18 år" Jag fick bända blicken från hans ansikte för att granska dom andra tre vid hans sida. "Och jag heter Oscar och är också 18 år" Alla fyra var helt perfekta, liknade änglar i skyn men det var något speciellt som lockade mig mot Felix. Kanske hans utstickande stil och muntra personlighet? Eller hans välkomnade ögon och varma leende? Inte ens jag visste. "Och tillsammans är vi the fooo conspiracy"

-

22.11, jag;

Du ska bara veta vem som är gästledarna på lägret i år omg, du kommer freaka! Du kommer vilja mörda din mamma seriously.

22.12, Vanessa;

VA?! VILKA? Jävla mamma.

22.13, jag;

Tfc

22.14, Vanessa;

DU SKOJAR MED MIG?! NEJNEJNEJ JAG TROR DIG INTE

SNÄLLA SIG ATT DU ÄR OSERIÖS.

22.16, jag;

100 % seriös, pinky swear.

22.17, Vanessa;

MEN NEJ OMG

JAG HATAR MIN MAMMA SÅ GROVT

Just kill me pls

Du måste fixa en video från Ogge till mig, pretty please with a cherry on top.