summerlove [h.s] || swe

13

A/N:

Vill bara säga att jag hädanefter kommer byta POV under ett kapitel. Så istället för att ni får korta och tråkiga kapitel som bara speglar en person kommer jag nu att skriva om de karaktärerna som är inblandade. Vilket gör att rubrikerna och liknande blir annorlunda, men jag tror detta blir bättre! Kommer också att börja skriva replikerna inom "" istället för - då det ser bättre ut :) Puss

- - -

Harrys POV

Det var med tunga steg jag hade klivit in i lägenheten. Allas blickar riktades emot mig, speciellt Louis. "Where is your sugarpie?" Jag bet mig ilsket i kinden och kände blodsmaken som långsamt uppenbarade sig. "Shut your mouth, my sugarpie is outside, waiting for me." Jag klampade in i köket, öppnade kylskåpet och drog med mig påsen med hennes dricka, sedan lämnade jag lägenheten utan att säga något mer. När jag klev in i den gamla hissen och tryckte på bottenknappen lät jag en låg suck lämna mina läppar. Mina tankar for iväg, mot henne. Hur skulle hon reagera om jag berättade varför Louis höll på? Om hon visste om det, skulle hon hantera honom bättre? Det sista jag ville var att hon skulle känna sig osäker. Hissen stannade på första våningen med ett pipande läte och jag styrde mina steg mot Mad. Hon stod vänd med ryggen emot mig, med sina armar korsade och händerna vilandes på sina överarmar. Frös hon?

Försiktigt smög jag upp ytterdörren och placerade mina grova händer på hennes höfter, och började massera med mina tummar. Jag la lätt huvudet på hennes axel och kysste henne försiktigt bakom örat. "Are you tired?" Hon skakade på huvudet och sneglade på mig, med ett vackert leende på hennes fylliga läppar. "No, not really. A little cold, but not tired." Jag nickade och släppte taget om hennes höfter, en besviken suck hördes ifrån henne ända tills jag tog hennes hand i min och flätade in hennes små fingrar med mina. Jag avfyrade ett försiktigt leende emot henne samtidigt som vi rörde oss emot min bil. Jag kastade en snabb blick på den när jag gick runt, till förarsidan. Den röda lacken, som en gång i tiden varit fräsch och snygg, höll nu på att lossna. Men intresset fanns inte där som det gjorde förr. Jag hade andra saker för mig, viktigare. När jag klev in i bilen och startade motorn kände jag Madisons lätta fingrar smyga sig upp för mitt lår. Jag greppade hennes hand och gav henne en snabb blick innan jag svängde ut från vår gata och började köra mot hennes lägenhet. Tankarna for runt i huvudet på mig. Tänk om hon faktiskt kunde stannat här, permanent? Jag hade gjort allt för att ha henne nära hela tiden. Bara tanken på att hon, efter sommaren, skulle ta flyget hem till Amerika gjorde mig spyfärdig. Hon var tvungen att stanna, magkänslan sa till mig att övertala henne. Är det rätt? Hon kanske vill att jag ska med till Amerika?

Jag skakade på huvudet och hostade till, försökte få bort tankarna. Aldrig att jag flyttade härifrån. Nog för att Amerika var lockande hörde jag inte hemma där. Jag hörde hemma här, där varenda ord man uttalade rullade på tungan innan det kom ut. Här, där man aldrig kunde förutspå vädret och en stor del av året bestod av regn. Jag var trots allt uppvuxen här, jag hade varit i de flesta städerna och byarna i England och det var här jag ville dö. Right, jag ville dö i England. Jag hade inte kunnat se mig själv dö i något annat land, tvärs över jorden. Här var jag, och jag var hemma. Jag avbröts av mina, åter igen urspårade tankar av Madisons hesa röst. "What are you thinking about?" Jag vände mina gröna ögon till henne och hon mötte mig, med sina bruna. Det var något i hennes blick som fick mig att hetta till. Var det den chokladbruna irisen? Eller den där varma energin som hon alltid spred med sin blick? Jag bet mig i läppen och placerade istället min hand på hennes lår, och hon ryckte till. "Uhm.. you?" Hon flämtade till förvånat och rynkade pannan, sedan vände hon blicken till vägen. Försiktigt började jag röra henne över låret med lätta fingertoppar och jag kände under min hand hur hennes hud knottrade sig och gåshuden uppenbarade sig. "I was.. eh.. I was just thinking about you, staying here." Hon suckade lågt och jag svängde in framför hennes hus. "I'll think about it." Jag nickade och klev osmidigt ut ur bilen. Min kropp värkte, jag var inte van vid att behöva röra på mig så mycket. För well, jag gjorde inte så mycket på dagarna. Inte längre. När jag träffade Niall för ett par år sen hade han förändrat mig totalt. Jag var en förlorad tonåring, förlorad åt gatan men han valde att ge mig en chans, han trodde på mig.