summerlove [h.s] || swe

15

Madisons POV

När jag vaknade morgonen därpå låg jag själv. Jag hade trasslat in mina ben i täcket och kuddarna låg på andra sidan sängen. Jag la märke till att min resväska stod bredvid sängen när jag sökte igenom rummet med min blick. Allting kändes så .. hemma, även fast jag bara spenderat en natt här. Alla möjliga tankar snurrade inom mig samtidigt som jag vände mig om och satte ner fötterna på det kalla trägolvet. Hade Harry sovit här inatt? Sängen såg inte direkt orörd ut, men sedan hade jag även en vana att röra på mig mycket när jag sov så det hade lika gärna kunnat vara jag. Den varma sommarsolen lät sina strålar skina in genom mitt rum och jag satte mig upp, sträckte på kroppen och lät en tung gäspning lämna mina läppar. Jag ryckte till när jag hörde att någon rörde sig utanför min dörr, så jag drog snabbt täcket runt mig och suckade högt tills personen utanför öppnade dörren. Ett välkänt ansikte klev in, med mörkbruna lockar som hängde kors och tvärs framför ansiktet. "Hey sweetie, did you sleep well?" Jag ryckte på axlarna, vände mig sedan bak emot den tomma delen av sängen och klappade lätt på den. "Did you sleep in here?" Harry bet sig i läppen och log försiktigt emot mig. "Yeah, I did." Jag mötte hans smaragdgröna ögon och höll fast hans blick. "Then why did you leave?" Han skrattade försiktigt och närmade sig mig, satte sig bredvid mig på sängen och strök försiktigt undan en hårslinga bakom örat som fallit för mitt ansikte. "I couldn't sleep, and I didn't want to wake you up. But hey, I made you breakfast. Get up so we can eat." Han kysste mig försiktigt vid tinningen och lämnade rummet så att jag skulle kunna göra mig i ordning ifred. Med trötta ben ställde jag mig upp och sneglade ner på min klädsel. Jag hade haft på mig mina vanliga kläder när jag somnade och nu när jag vaknade hade jag på mig mina svarta pyjamasshorts och min t-shirt jag brukade sova i. Jag ryckte på axlarna, gav inte mer åt den tanken utan riktade stegen ut från rummet och till köket. Harry satt runt bordet med händerna knäppta framför sig och blicken fäst på mig. "Hey, did you change my clothes last night or was it me?" Han började rodna, och stirrade ner i bordet. Jag slog mig ner, och flämtade häpet till när jag såg allting Harry hade ordnat, för oss. Diverse brödsorter var framställda, smörgåspålägg i alla dess former och te, juice och kaffe. Jag tog en av de rostade mackorna och började smöra, fortfarande i väntan på Harrys svar. "It was me. You were really tired, like really. You didn't wake up when I carried you to your bed either." Jag satte nästan smörgåsen i halsen. "Why? I'm actually able to walk myself to bed, thank you." Han skrattade med mig och jag mötte hans blick. Vi fortsatte våran frukost under total tystnad, men det var inget obehagligt. Jag njöt av att vara här, i nuet, med Harry vid min sida. Han hade fått mig att falla, så himla fort. Ena delen av mig var rädd, var jag verkligen redo att släppa taget om allting och bara.. falla? Låta honom ta emot mig? Eller skulle jag avvakta? Med för många tankar inom mig, reste jag mig tvärt och vände mig till Harry. Han kollade orolig på mig, men jag lutade mig fram och kysste honom försiktigt. Jag kunde se och känna hur all spänningen han bar på släppte, när jag la mina händer på hans axlar och försiktigt började massera. Han lät en njutningfull suck lämna hans läppar innan han sänkte blicken ner i bordet igen. Jag bestämde mig för att låta honom vara, och riktade istället stegen in till mitt rum för att plocka upp kläder ur min resväska. Liv hade bokat mig hela förmiddagen för en uteritt, vilket gjorde mig nervös. Jag hade inte suttit på en häst på flera år, inte sedan jag var med om en olycka och hon visste om att säkert alla mina kunskaper hade försvunnit. Men trots det hade jag låtit mig själv övertalas, och sekunden därefter började jag dra ut alla kläder jag hade för att i botten hitta mina ridbyxor, skor och strumpor. Jag höll upp de framför mig, alla minnen kom tillbaka. Minnen från en av de bästa tiderna i mitt liv.

Hästarna hade varit min fristad när allt annat hade varit för jobbigt att hantera, de lugnade mig alltid på sitt egna sätt och fick mig att släppa all stress jag bar på. Jag satte mig ner på sängen, drog ner mina shorts och började dra på mig de bruna mockaridbyxorna. De satt precis lika bra som sist gång, om inte bättre. Jag drog på mig strumporna över och bytte sedan ut min sovtröja mot en vit piké-tröja som jag hade köpt strax innan vi skulle resa. Jag tog mina ridskor i handen och klev ut till Harry, som inspekterade min utstyrsel med ett leende. "You look adorable. But why those pants, and socks?" Jag suckade uttråkat och kollade på Harry. "Seriously? Liv is taking me out for a ride." Han spärrade upp ögonen. "Like, a car.. ride? A ride in a car?" Jag visste att han drev, det syntes på glimten han helt plötsligt hade fått i sina ögon. "No, stupid, horses." Han skrattade och gick fram till mig, hans stora armar tog in mig i hans famn och jag drog in hans lukt ifrån tröjan, som luktade svagt av tvättmedel, resten parfym och självklart en liten gnutta av hans egna doft. "Well.. where are you and Liv going? I can give you a ride.. In my car. Only car." Jag skrattade åt hans desperation att inte låta klängig. "Uhm, I think it was Wimbledon Village Stables, or something." Harry fnissade. "I really love how you pronounce our english names babe. Wimbledon, yeah it's a thirty minutes drive." Jag tryckte min kind emot hans bröst och han höll om mig ännu hårdare. Jag tog upp min mobil, och slängde iväg ett snabbt sms till Liv om att Harry kunde köra. Hon svarade nästan omedelbart att hon och Niall var påväg. Niall. "Uhm, Niall is coming also. Are you going to watch us?!" Han drog isär oss lite och mötte min blick. "Why not, I like the idea of you riding." Jag flämtade till och slog till honom. "You have to stop with those thoughts Harry, it's not healthy." Han lät sitt underbara skratt fylla rummet.