Hon & han » f.s

T v å

Jag plockade ut historieböckerna och smällde igen det blå skåpet. En hattanke slog mig, och jag gick mot Felix. Jag gick medvetet in i Felix och såg hur han tappade balansen. Mobilen i hans hand flög igenom korridoren och hamnade på golvet med en duns.
"Shit" viskade jag argt för mig själv. Det var inte meningen att det skulle sluta så här.. Felix vände sig om och gick och tog upp sin mobil. En spricka tvärs över skärmen syntes tydligt.
"Du ska få.." blängde han argt på mig. Skuldkänslorna vällde över mig och jag ignorerade honom. Mobilen la jag i bakfickan och gick mot klassrummet. Inne i klassrummet satt några stycken och fnissade och viskade medan resten inte syntes till. Toppen, då jag kunde öva för mig själv. Ur historieboken plockade jag fram stencilen om medeltiden och fyllde i svaren som fattades. När jag pustade ut började det strömma in elever i klassrummet. Mia kom i sina högljudda klackar och bad oss att sitta. Klassrummet blev tyst och jag såg hur Mia började skriva på tavlan.
"Vi ska ha en uppsats om medeltiden" sa hon uttråkat. Alla hummade i klassen och vissa buade.
"Jag har parat ihop er 2 och 2" ropade hon för att överrösta buandet. Och där slutade det att vara kul. Hon skrev upp två namn och de satte sig vid en bänk. Så höll hon på och stolarna blev tomma.
"Och sist, Felix och... Sandra" sa hon och tittade på mig. Jag himlade med ögonen och såg hur Felix blängde surt på mig.
"Kan man byta?" sa jag och suckade frustrerat.
"Kom igen nu, Sandra" suckade Mia trött. Jag reste mig motvilligt upp och tog med mig historieböckerna. Mina ben drogs mot stolen mitt emot och jag drog ut den och satte mig.
"Så, eftersom jag tvingas vara med dig.." sa jag och avbröts fort.
"Får du försöka att inte dregla på historieböckerna" sa han och flinade.
"Självupptagna idiot" suckade jag och började jobba. Jag märkte hur Felix gjorde absolut ingenting.
"Ska du hjälpa till eller?" sa jag argt.
"Eh, nej, eftersom du förstörde min mobil" muttrade han tillbaka och tog fram sin mobil. Ilskan kokade i mig och jag gjorde arbetet helt själv. Klockan ringde och vi fick gå ut till maten. Jag plockade ihop mina saker och reste mig upp. Jag joggade mot mitt skåp i korridoren. Sedan lämnade jag böckerna och styrde stegen mot den stora matsalen. Inne i matsalen var det fullt och människor pratade och skrattade. Jag suckade och drog en hårslinga bakom örat. Sedan tog jag lite mat och tittade mig omkring. Det fanns inte så mycket platser att välja på, då alla var "tagna" av Felix gäng. En lätt suck lämnade min mun när jag satte mig jämte Natta. En låg duns lät när jag snabbt satte mig.
"Hej" sa jag och hon tittade glatt på mig.
"Alltså.." sa hon uppspelt.
"Vad har du gjort?" sa jag och himlade med ögonen.
"Felix fucking Sandman sa precis hej!" sa - nästan ropade - hon.
"Ta det lugnt" viskade jag och kände hur pinsam hon var.
"Tänk om han gillar mig?" Ropade hon högt.
"Det gör han sä-" hann jag säga innan något kallt sipprade längs med min rygg. Jag huttrade till. Det droppade vatten ur mitt hår och jag kände hur det svartnade för ögonen. När jag vände mig om såg jag den jag hatade mest, Felix.
"Fuck off" sa jag argt.
"Sorry, jag sa ju att du skulle få gumman" sa han och flinade. Hans vänner flinade också.
"Kallade du just mig gumman?" sa jag och kände hur ilskan kokade.
"Ja, gumman" flinade han. Det var droppen. Jag tog mitt glas mjölk och hällde det över honom. Alla hans vänner sa ett långt "oooo" och tittade på hur Felix torkade sig i ansiktet.
"Kalla mig aldrig, aldrig gumman" sa jag kort och gick och satte mig på min plats.
"Dude, she owns you" sa Max och Felix frustade till lite argt. Jag flinade och märkte att hela matsalen hade stannat till. Alla omkring var tysta och stirrade på oss.
"Vad gjorde du just?" sa Natta nervöst.
"han förtjänade det"
Jag petade med gaffeln i maten. Jag hatar Felix Sandman.
Kapitel 2, om ni vill ha nästa del får ni rösta och kommentera💘