T j u g o t v å

6.2K 213 18
                                    

Klockan ett lät Mia oss gå. Ute var det varmt, upp emot trettio grader hade jag kunnat tro. Svetten rann längs min panna och jag längtade till något svalkande.
"Ska vi bada?" frågade jag Natalie. Hon nickade och kisade mot solen.
"Det är svinvarmt, så ja"
Vi bestämde att vi skulle mötas upp i lobbyn om en halvtimme, så jag stack upp till rummet. Det fanns ingen ventilation i rummen, så det var nästan lika varmt som ute. När jag panikartat letade efter min rosa spetsbikini fanns även en gnällande Max i rummet.
"Det är så varmt!" utbrast han irriterat.
"Mm" mumlade jag.
"Varför är du så sur?" gnällde han vidare. När jag hade hittat bikinin smet jag ut så fort som möjligt. Jag var nere i lobbyn, och den var full med turister, men ingen Natta. Jag suckade och tog upp min mobil.
13:32
Jag;
"Kommeru elläh?"
"Orkar inte vääänta"

13:35
Natta;
"Kommer strax"
"Har en lite överraskning (;"
Överraskning? Jag rynkade på näsan. Plötsligt kom tre silhuetter ut ur hissen i lobbyn och jag himlade med ögonen när jag såg vem det var. Natta, med Felix och Max. När de kom närmare sa Natta glatt;
"Vi ska till stranden, alla fyra!"
"Jaha" mumlade jag och spelade överraskad, då detta var väntat av någon som Natalie. Vi lämnade hotellet och ljudet av flip flopsen ekade på stigarna. Skogen omslöt oss och jag började känna lukten av hav. Då och då smygtittade jag på Felix, och han var verkligen fin. Jag märkte att jag stirrade med ett stort leende på läpparna, och tittade snabbt bort. Som tur var, hade han inte märkt något.
Felix:
Jag märkte hur jag blev iakttagen av Sandra, men jag tyckte om det. När jag vände mig om för att titta tillbaka, var hon djupt försjunken med synen av havet. Vi var framme, och stora vita sanddyner sträckte ut sig på alla håll och kanter. När jag tog ett steg barfota in i sanden, njöt jag. Den vita sanden var mjuk och varm. Vi bestämde oss för att sätta oss, så jag bredde ut min handduk. Lika så gjorde Sandra, och hon satt närmast.
"Vi går och badar" ropar Natalie och tar med sig Max ut i havet, och lämnade oss ensamma. Jag hoppade ur kläderna och hade som väntat, mina badshorts under. Även Sandra satt i bikini, och den synen ska jag inte klaga på.
"Gillar du vad du ser?" flinar Sandra mitt i mitt stirrande. Jag rycker på axlarna och märker hur Sandra då och då stirrar på min mage.
"Ta en bild, det räcker längre" flinar jag tillbaka. När vi lugnat ner oss lite, tittar jag på Sandra.
"Du är så vacker, vet du det?" frågade jag Sandra. Hon ler och kinderna blossar upp i en rosa nyans, gulligt enligt mig. Mitt i allt kommer Max helt blöt och förstör vårt lilla moment, och jag blänger surt. Då får jag en ide, och ser hur Sandra solar fridfullt. Jag flinar och lånar en hink från barnfamiljen längs fram. Jag fyller den med vatten och närmar mig hennes solbrända hud.
Sandra:
Jag känner hur solen smeker min solbrända hud. Någon fnissar och jag muttrar något irriterat tillbaka. Plötsligt hälls massa vatten på mig och jag hoppar upp med ett skrik. Jag huttrar till och skickar dödande blickar mot Felix, men han fortsätter skratta. Men sen lugnar han sig och kryper närmre mig. Solen hade redan torkat min bara hud, så det var inget problem längre. När Felix är nära kramar han om mig. När jag hade slappnat av, reste han sig upp, med mig i famnen.
"Felix, vad gör du?" frågar jag allvarligt. Han ignorerar min fråga utan börjar springa mot havet och jag börjar tjuta.
"FELIX, SNÄÄÄLLA SLÄPP MIG!" skriker jag med skratt i rösten, när jag är någon millimeter ifrån havet.
"Du bad om det" flinar han och jag skakar på huvudet.
"Nej felix, nej,ne-" mer hann jag inte innan han kastade i oss. Jag hamnade under vattnet och kände hur jag svalkades av. Det var fortfarande väldigt varmt, så detta var bara skönt. Jag kom upp från vatten ytan och såg Felix stå och skvätta vatten på mig.
"Sluta, annars-" skrattar jag fram.
"Annars vadå?" flinar han.
"Annars får du ingen puss."
Jag stelnar till, då det inte var meningen att säga så. Han ler, och kommer närmre.
"Jag slutar" mumlar han och står nu några millimeter från mitt ansikte.
"Bara på kinden" mumlar jag generat.
Han vrider på huvudet och jag lutar mig fram mot hans kind. Men just då vrider han ansiktet, och vi möts i en kyss, på munnen. Det var nog det bästa jag någonsin hade gjort. Blixtar kom från hårbotten och nådde tårna, för att sedan börja om. Värmen spreds i min kropp, och jag var på moln.
"Selix is in tha house!" ropar Natta och förstör vår lilla stund. Jag skakar på huvudet åt hennes hoppande och tittar på Felix.
"Så?" fnissade han.
"Så." fortsatte jag och flätade händerna i hans. Vi gick ut ur vattnet och vi satte oss på våra handdukar. Jag la mig ner, och värmen när jag tänkte på kyssen kom tillbaka. Jag och felix, hör inte ihop. Men ändå, på något konstigt sätt.

Ett långt kapitel som förlåt för uppdateringen! Äntligen Felix och Sandras första kyss

Hon & han » f.sWhere stories live. Discover now