kapitel 11 & 12

123 10 0
                                    

hej! sätter ihop kapitel 11&12 då jag störde mig på att det stod kapitel 12 när det egentligen bara var kapitel 11? osv ja ni förstår!

________________________

Jag sliter mig ur det hårda greppet och vänder mig fort om och ger personen bakom mig en rak höger som träffas snett över ögat.
"aj!" personen gapar emot mig samtidigt som hans hand ligger över ögat. "vad fan håller du på med?!" fräser jag och backar några steg.
"herregud kvinna.."
Zak och Alma kommer utgåendes från restaurangen och går fram emot mig och mannen som jag inte har en aning om vem det är.
"Pats." Zak går fram till mannen som nyss tog tag i mig och tar hans hand och gör en såndär töntig kram som dem flesta killar gör när dem hälsar.
"Tjenare! Long time ago Jones!"
dem skrattar, jag gör det verkligen inte.
Zak måste känna denna Pats som han tydligen heter.
Alma ger en snabb nickning åt Pats vilket får mig att tro att även dem känner varandra.
"Julie?" Zak tittar på mig med stora ögon.
"Kör hem mig,nu." jag är arg, ledsen, besviken och frustrerad.
vad gör jag ens här? Zak irriterar mig, Alma svek mig och Pats vem fan han nu är äcklar mig.
Zak tittar fortfarande på mig och hans blick bränner inom mig, jag vill skrika, springa här ifrån och aldrig mer se honom.
Även äcklet som drog i mig står och tittar, nej. alla tittar.

Zak pov

Jag var tvungen att ringa Pats, vi behöver honom väldigt mycket just nu.

"Kommer du ihåg Pats?" jag tittar fortfarande på Julie men hon undviker min blick.
Hon ser nästan gråtfärdig ut, men jag förstår henne.
"Han jobbar i baren, på klubben om du minns det, han är bartender."
Hon tittar fortfarande bort. "och mördare. tydligen." svarar hon surt.
okej Julie, nu börjar jag tappa humöret.
"ja, precis som jag, precis som alma." säger jag irriterat och hon fnyser. "precis som din pappa!" ryter jag fram men ångrar det fort.
Julie tittar inte längre bort, hon tittar på mig.
Rakt.
I.
Ögonen.
om blickar kunde döda just nu, skulle jag vara död sjuhundrafemtioåtta gånger om.
jag märker även att Alma ger mig en sträng blick och jag får dåligt samvete.
"Julie förlåt jag mena-"
hon går fram till mig innan jag ens hinner avsluta meningen känner jag hur det svider i den vänstra sidan av mitt ansikte.
Hon ger mig en blick som både är förargad men även sårad.
Jag förtjänade slaget.

Julie vänder sig om och går iväg. Inom några minuter är hon borta ur mitt synfält.

Helvete.

Julie pov

Hur kan Zak göra så emot mig?
Han hade ingen rätt att säga så!
även om han talade sanning..
Jag känner hur vinden sveper sig mot min kropp, det sprider en rysning inom mig samtidigt som jag fortsätter gå hemåt.
Självklart kommer det ta över en timme att gå och självklart så tog jag mina högsta och obekvämaste klackskor.
Jag muttrar svordomar för mig själv.

"Princess?"
Jag blir stel och stannar direkt.
Zak? Han ger visst aldrig upp.
"Jag vill inte prata med dig, inte med Pats och inte heller med Fröken BFF heller."
"Fröken BFF?" Zak skrattar och går närmare mig.
"Fröken Best Friends Forever." Muttrar jag och han skrattar fortfarande.
Zak står nästan för nära mig, jag vill bara putta bort honom.
"Hade du tänk att gå hem?" han tittar på mina fötter och sedan rakt in i mina ögon.
"ja." Jag kommer få rejält skoskav, jag tar nog hellre av skorna isåfall.
Zak ler och smeker lätt min kind.
"Princess, kom med mig hem till mig ett tag, vi pratar lite."
Jag är stel, det känns som jag kommer spricka vilken sekund som helst.
"Alma och Pats?" jag tittar bort och försöker undvika hans blick så mycket som möjligt.
"Dem tog Pats bil tillbaka hem till honom, dem skulle kolla upp lite saker."
Av någon anledning kan ja inte vara arg på Zak, jag kämpar för att faktist hata honom men det slutar med att jag förälskar mig i hans blåa ögon.
Han smeker lite lätt över min hand med sin och oavsett hur mycket jag försöker intala mig själv att dra bort min hand så är det omöjligt.
Zak är omöjlig.
"okej." jag ger honom en kort blick.
"okej." Han ler och drar in mig mot hans bröstkorg.

Jag dör.
Jag dör igen.
Jag dör åter igen.

Jag drar in lukten av hans parfym och det kittlas i magen.
Zak är något jag verkligen inte förstår mig på.. Han verkar så hatfylld, så dramatisk, så ångerfull.. så jävla sexig..

* * *

Jag kliver ur bilen och tittar upp emot det stora huset, det är vitt med massa blommor utanför, rosor, solrosor, violer och hundratals fler, det ser ut som ett paradis.
"Gillar du det?" Zak kommer runt bilen och ställer sig bredvid mig.
"ja.." det är verkligen fint, inte Zaks stil direkt vad jag kan se men det är fantastiskt.
Vi går upp för den vita trappen och Zak öppnar dörren. Det första man ser när man kommer in är en spegel, han är väl så självbelåten att han måste se sig själv hela tiden, det hade jag också velat om jag var Zak.
Jag drar av min kofta och knäpper av mina klackskor.
Zak står lutad mot dörrkarmen som ser ut att leda till ett vardagsrum. Han är så jävla sexig.
Jag drar bak håret och tittar på honom, han tittar på mig minst lika mycket.
"Du är vacker, Princess."
"e-eh, tack.." jag vet inte vad jag ska säga.
"Vill du ha något att dricka? kaffe, te, vatten, cola?" "te duger." jag ler åt honom och han går in i rummet på min högra sida, som jag förstår är köket.
Jag går in i rummet jag antog var ett vardagsrum - vilket det var, och sätter mig i soffan. Jag tittar på hyllorna som kryllar med filmer och musikskivor.
Samlarobjekt eller bara rent av uttråkad? tänker jag snabbt och skrattar innan jag lägger mig ner i soffan.

Zak pov

"Vilken smak vill du?...." Hon sover.
Jag går fram till henne och smeker lätt hennes kind och drar över en filt över henne.
"sleep tight princess."

till Mars och tillbaka #Wattys2016Tahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon