kapitel 16

111 10 0
                                    

Pats sitter och trummar på ratten i takt med låten som spelas på radion, jag stör mig på honom, mycket.

Jag kan inte släppa det Zak sa.
"jag kommer aldrig älska dig, Julie"

Tårarna bränner när dem glider ner längst mina kinder och jag är snabb med att torka bort dem.

Pats parkerar bilen vid sidan av vägen, inga bilar syns på långa vägar, fast det kanske inte är så konstigt. Det enda som ligger på denna vägen är Åkrar och Zaks vidriga hus.

"Allt väl?" Frågade han mig precis om allt är väl? nej! allt är inte väl?! Jag vill slå sönder allt i min närhet och skrika tills mina lungor kollapsar. "Jepp." Jag ger honom ett fejkat leende och kliver ur bilen. "Vart ska du?" Pats lutar sig och tittar på mig genom dörröppningen. "Luft." säger jag tyst och han nickar och stiger själv ur bilen och kommer mot mig, i handen har han ett rött paket. "ska du ha?" Han räcker fram en cigarett och jag skakar på huvudet.
"Jag förstår att du är sårad Julie, fast jag trodde faktiskt inte du skulle vara så dum att falla för Zak?" Han sätter cigaretten mellan tänderna och tänder den. "Det var ett dåligt val, man ska inte tycka om Zak mer än som en vän. Man vet aldrig vart man har honom." Pats blåser ut röken ur näsan och jag tittar sedan bort. Det börjar bli kallt och jag sätter mina armar i kors och försöker behålla värmen så gott som det går. "Han menar nog inte att såra dig Julie, han har fått ett nytt uppdrag och han kan inte bestämma något själv." Jag känner hur tårarna börjar rinna längst mina kinder, men nu orkar jag inte ens ta upp handen för att torka bort dem.
"och du har tur att han inte gjorde samma sak med dig som alla andra." fortsätter han och min blick återgår till Pats.
"v-vadå?"
Egentligen vill jag nog inte veta. "Zachary är bra på att utnyttja folk, ha sex med dem sen lämna dem." Pats spottar och släpper ner cigarettstumpen och drar foten över den.
Jag bryter ihop.
Mina ben gör allt för att fortfarande hålla mig ståendes, men misslyckas.
Jag sätter mig ner och min kropp börjar darra. Zak såg mig som bara ett till ligg?
Pats sätter sig ner vid mig och tar sina armar runt mig, jag hatar det men säger inget.
Varenda liten muskel i min kropp värker av smärta och jag ger en blick emot Pats. "h-han.." min hals klumpar sig och jag får inte fram något. "Han?" "vi hade s-sex.." Pats verkar förvånad och hans drar sedan in mig hårdare i hans famn. Hans grepp är mjukare än Zak. Pats är mer försiktig, omtänksam.

Pats pov

Hur kan Zak göra såhär? Får Jerr reda på att Zak har gjort detta så är han död innan han ens hinner ge sig själv en blick i sin förbannade spegel en gång till.
Julie är sårad, man ser det tydligt. Försiktigt håller jag om henne och hennes andetag börjar lugna ner sig och hon gråter inte längre. "Du förtjänar bättre Julie." Jag brukar inte ha sympati för människor, iallafall inte visa det, men jag minns hur krossad jag var när samma sak hände mig. Inte med Zak självklart.

* * *

Julie pov

Mitt rum ser tomt ut när jag kommer in genom dörren, Zaks rum var fullt av böcker och mitt ser bara.. tomt ut.
Mamma har inte hört av sig än, konstigt nog. Klockan närmar sig två och jag är inte trött alls, vilket är konstigt då jag brukar vara dödstrött vid halv ett.
Skrivbordet är täckt av papper och jag sätter mig ner på stolen och börjar sortera dem.
Ett diplom, jag har helt glömt att jag tog studenten för bara någon månad sen.
Det knackar på dörren och jag blir ängslig. Vem kommer hit klockan två på natten? Kanske är det mamma som tappat nycklarna eller glömt dem här?
Jag går försiktigt ut ur mitt rum och närmar mig dörren med försiktiga steg.
Jag öppnar försiktigt och ser en man, han är lång och har svart hår och armar fulla av tatueringar.

"Zak?" Jag ser förvånat på honom.
Han vinglar, han är fullare än innan.
Stanken av sprit slår mig i ansiktet och jag blir illamående. "du glömde den här." han räcker fram en röd klänning. "Den är inte min." Jag ger honom en förvånande blick och han skrattar "hm, måste vart Zaras då." han ler hånandes mot mig. "Kom du seriöst hit för att såra mig Zak?" "Såra?" han skrattar till "nej verkligen inte, tänkte bara visa lite omtanke." han putar med underläppen och skrattar sedan igen.
"Zak!" en annan röst tränger sig fram, Pats.
"Loverboy!" Zak fäller ut armarna och förbereder sig på en stor kram. "Gå härifrån Zak. Du är full." Zak tittar förvånat emot Pats. "Vad snackar du om Loverboy?" "sätt dig i min bil, jag kör hem dig." Pats ger Zak en sträng blick men han verkar inte bry sig och vänder sig istället emot mig igen och går lite närmare mig.
"du är vacker, princess."
Jag knäcks, i tusentals bitar.
"ska vi inte gå till sängen igen?" Han smeker min kind, jag kan inte röra mig. "Du var så bra på att rida, kom igen Princess."
Zak dras bakåt och jag ser hur Pats drar med honom till bilen.
Jag står fortfarande på samma plats orörlig. På avstånd hör jag hur Zak gapar på Pats och ber honom släppa taget innan han kommer ångra att han föddes. Pats lyssnar inte utan slänger istället in Zak i bilen och låser den och går sedan tillbaka till mig.
"mår du bra?" Jag nickar lätt som svar och gör allt för att inte visa mig sårad.
"Jag tar hem honom och om du vill kan jag komma förbi efter?" Jag skakar nu istället på huvudet och Pats ger mig en kram innan han börjar gå tillbaka emot bilen. "Du klarar dig, lås dörren och öppna den inte om någon knackar." Jag nickar och Pats kliver in i bilen och säger något till Zak som verkat lugna ner sig.
Pats startar bilen och sen är dem borta.
Min kropp är stel och jag stänger dörren och låser den, jag rycker i handtaget för att försäkra mig om att den verkligen är låst, vilket den är.

Zak försöker såra mig, men varför?
Hade inte Pats vart här så hade jag aldrig kunnat försvara mig mot Zak.
Jag går mot mitt rum och klär av mig kläderna jag fick av Zak och slänger mer dem i min soptunna.

"Jag hatar honom." mumlar jag.

Zak pov

"Jag älskar henne." mumlar jag från baksätet.
"Zak, du är en fullkomlig idiot, vet du det?!" Pats är arg, jag förstår honom.
"Hur kom du ens hit?" Han ger mig en blick genom backspegeln.
"jag körde min bil." jag skrattar "Du gjorde vad!?" skriker han och tvärnitar bilen. "DU KUNDE DÖTT ZAK." Pats är förbannad, men jag bryr mig inte.
"Hellre det." suckar jag tungt.

till Mars och tillbaka #Wattys2016Donde viven las historias. Descúbrelo ahora