Hannas perspektiv
Det kan kännas som en liten sak men för mig var det som att hela världen stannade upp.
Jag kan inte fatta att Justin kollade igenom mina meddelande. MINA meddelanden, han kunde ju ha frågat. Jag har saknat Daniel hur mycket som helst och nu ska jag inte få träffa honom?-Hanna, förlåt. Men jag tror att du skulle gjort samma sak, sa han med tårar i ögonen. Jag tänkte efter, och helt ärligt, jag tror aldrig att jag skulle göra det. Ingen sa ett ord, båda tittade djupt in i varandras ögon. Jag såg på honom att han faktiskt skämdes för vad han hade gjort och då kändes det faktiskt mycket bättre.
-Jag gjorde det bara för att jag älskar dig. Jag tänkte inte radera någonting, jag ville bara vara säker på att ni inte flörtade eller nåt. Jag lovar, sa han och gick mot mig. Han tog min hand och kollade på mig.-Men Justin du är min pojkvän! Jag älskar dig och ingen annan. Man såg hur han blev mycket gladare av att höra det.
-Jag vet och det gör at jag skäms ännu mer, sa han och tog ett stag närmare mig.
Jag ville kyssa honom, men jag var fortfarande arg på honom. Klockan var halv tio och det började bli mörkt ute.-Vill du sova i skogen eller vill du sova i sängen? Flinade han och la sin panna mot min.
-Justin, du får aldrig någonsin göra så igen. Om vi ska kunna ha ett förhållande måste vi kunna lita på varandra, och tro mig, jag älskar dig minst lika mycket som du älskar mig. Sa jag när jag hade lugnat ner mig lite.
Han pressade sina läppar mot mina och höll kvar de där ett långt tag, hans tunga gled in i min mun och de lekte med varandra.
-Jag lovar, avbröt han snabbt och fortsatte sen.---
Jag vaknade av att min mobil plingade till den morgonen. Det var Sara som hade smsat mig.
S = Sara. H = Hanna
S: Hej, läget?
H: Hej, det är bra, själv då?
S: Bra, men jag saknar dig nåt otroligt, finns det nån möjlighet att vi kan ses?
H: Jag är i kanada just nu men du kanske skulle kunna komma hit?
S: Jäklar, ni är redan seriösa alltså?
H: Kanske.....;)
S: Okej, men vad ska du göra på thanksgiving?
H: Ehm, antingen ska jag fira den här eller hemma i LA. Men jag kan väl kolla med Justin och messa dig när jag vet något <3
S: Okej, puss puss.
Jag upp och drog upp rullgardinen. Solen sken och man hörde fågelkvitter utifrån.
-Godmorgon babe, sa Justin med en rostig röst och kliade sig i ögonen.
-Hej, sötnos, viskade jag och la mig bredvid honom i sängen. Det är strålande sol ute så vi får nog ta att gå ut och göra något idag, fortsatte jag under tiden han vaknade till.
Det knackar på dörren och Jeremy kommer in.
-Är ni vakna? Frågar han med snäll och glad röst.-Jadå, gäspar Justin och sätter sig upp och gnuggar sig i ögonen.
-Jag tänkte bara fråga er en sak och det är bara om ni vill, ni behöver inte men Erin och jag har blivit bjudna på en spa-resa till Ottawa över helgen. Vi undrar om ni skulle vilja passa de små under tiden i så fall? Frågade Jeremy och tittade på Justin och mig.
Åhh det lät jättehärligt. Jag har alltid velat ha småsyskon som jag kan ta hand om, dessutom är Jazzy och Jaxon så härliga och supersöta.-Vad tycker du? Frågar Justin och kollar på mig.
-Ja det kan vi väl göra?! Det låter ju jättekul, sa jag och log mot Justin och Jeremy.
-Okej, säger Justin och kollade nöjt på sin pappa.
Jag tror att han är rätt stolt över mig när jag är så kärleksfull mot hans familj. Men det är ju ingen ansträngning direkt. Jag menar när man väl har lärt känna dem lite är det svårt att inte tycka om Bieber-familjen.-Åhh, vad glad jag blir säger Jeremy tacksamt till oss båda. Sen var det en sak till... Började han, man såg direkt att det var en privat sak för han började rodna lite gulligt precis som Justin brukar göra.
-Är ni pojkvän och flickvän eller bara vänner? Frågade han och nu var han röd som en tomat i ansiktet.
Jag kände att jag började rodna också, åhh hoppas att Justin löser detta så jag slipper att säga något så jag blir ännu rödare.-Vi är tillsammans. Sa Justin utan att skämmas ett dugg.
Det blev alldeles tyst i rummet. Jag blev lite förvånad faktiskt. Justin har varit väldigt försiktig med att berätta om oss. Men det kändes ganska skönt att inte behöva tänka så mycket på vad man säger när Jeremy är i rummet längre.
-Okej, det var allt. Jag berättar för Jazzy och Jaxon och sen får ni gärna åka och handla om det är något speciellt ni behöver. Är Bill och Hugo lediga idag? Frågade Jeremy och kollade på Justin.-Ja, men vi klarar oss, tack pappa.
Sen gick han. Det blev tyst ett tag.
-Ehm, Justin ska vi gå ut officiellt om att vi är ihop nu? Frågade jag och kollade på honom.
Han funderade en stund.
-Asså jag tycker inte att vi behöver typ twittra 'nu är vi ihop' eller något sånt, men vi behöver ju inte gömma oss heller. Om vi låtsas att jag inte är känd och så kan vi göra sådana saker som vanliga par gör. Visst det kanske kommer vara lite jobbigt i början när alla skvallersidor skriver om oss, men så småningom kommer alla att fatta att vi inte bryr oss och sen hittar de något annat som är mer intressant än oss. Sa han och tittade på mig.Jag blev lite chockad efter hans lilla 'tal' men jag tyckte att det lät väldigt bra.
-Ja, det blir bra, sa jag och kysste honom. En kyss som väldigt snabbt gick över till hångel.
---------------Nytt kapitel uppe, vad tycker ni? Imorgon ska jag åka till Turkiet i en vecka så Det kommer nog inget nytt kapitel på ett tag <3 Kommentera gärna vad ni tyckte
//Amanda ; )
YOU ARE READING
Do you really love me?
FanfictionHanna är 18 år och bor i Los Angeles. En helg när Hanna har varit i New York och hälsat på sin bästa vän Sara. På flygplatsen träffar hon en kille, Justin Bieber som skulle förändra hennes liv. Hon var en belieber innan men är inte det längre. Men...