Do you really love me?

Kapitel 18

När jag och Cameron hade ätit klart gick vi runt i gallerian ett tag och bara pratade om saker, jag köpte en jättefin vit klänning och han köpte ett par solglasögon.
-Det här var ju supermysigt, vi måste göra om det här snart! sa Cameron innan han hoppade in i sin taxi.
-Ja det måste vi verkligen jag messar dig sen, sa jag och kramade honom. När han hade åkt dröjde det bara typ två minuter innan Justin kom och hämtade mig.
-Hej babe, sa han och pussade mig på munnen när jag hade satt mig i bilen.

-Hej älskling, sa jag och pussade honom tillbaka.
-Har ni haft det kul? Frågade Justin och gasade.
-Ja gud, vi har haft jättekul, sa jag och satte på mig säkerhetsbältet.
-Bra, vilken tid åt ni?
-Ehm, det var nog typ fyra timmar sedan nu.
-Okej, så då kan vi stanna och köpa med oss pizza på vägen då?
-Ja, sa jag och skrattade.

---

Nästa morgon vaknade jag i soffan i Justins famn, vi kollade på film igår kväll och sen måste vi a somnat på soffan. Jag tog upp min mobil. Jag hade fått ett sms från Cameron.

(C = Cameron J = Jag)

C: Godmorgon solstråle <3

J: Godmorgon, läget?

C: Det är bra, jag undrade mest om du skulle vilja gå på bio eller något imorgon? Det hade ju varit kul att ta med våra pojkvänner och ha dubbeldejt?! Vad tycker du?

J: Jag tycker det låter toppen, Justin sover fortfarande men jag ringer dig när han har vaknat så kan vi planera in något.

Sen la jag ifrån mig mobilen och gick in i duschen. Jag satte upp håret i en boll på huvudet för jag skulle bara duscha av mig så jag vaknade. När jag hade tagit på mig ett par jeansshorts och ett rosa linne så gick jag tillbaka ner till vardagsrummet där jag såg Justin sitta och stirra på min mobil.
-Jag visste inte att du var vaken, har du sovit gott? Frågade jag och gick mot honom.
-Vad fan är det här? Frågade han högt och höll upp min mobil mot mig. Jag hade fått ett sms från Cameron. Det stod 'Visst, hörs sen babe, *pussmun emoji X3*
Jag, tittade på det, log och försökte förklara för Justin.

-Det är inte som det ser ut... Började jag.
-Jasså för att det ser ut som att jag lät dig träffa en kille, EN kille, och nästa dag är ni typ tillsammans. Nästan skrek Justin till mig. Jag blev lite irriterad men tyckte ändå att det var lite kul eftersom att Cameron har en pojkvän.
-Nej Justin, han är en gammal vän och vi har inte träffats på över fem år.

-Vem fan kallar en gammal kompis babe då? Jag tycker fan inte att det är okej att du håller på med andra killar bakom min rygg. Nu lät han riktigt arg, men på ett sätt förstår jag honom.
-Sluta Justin, det är ingenting mellan oss, sa jag ganska lugnt.
-Men jag ser väl med egna ögon att det är någonting, jag lovar om han så mycket som rör dig ska jag hugga huvudet av honom och sen ska jag.... Jag avbröt honom.
-Men Justin för fan han är gay, sluta nu! Skrek jag, tog min mobil som han fortfarande hade i handen och sprang upp till sovrummet. Justin stod kvar i vardagsrummet helt knäckt.

Jag gick upp och satte mig på Justins säng och började gråta, inte över att Justin blev så avundsjuk. Om en tjej hade skrivit så till honom hade jag också undrat vad som hände. Men han lät mig inte förklara och innan han ens visste vem Cameron var så hotade han med att han skulle hugga huvudet av honom. Det känns inte jättetryggt. Och det var av ett sms. Vad skulle hända om en kille kramade mig framför honom.
-Hanna, förlåt så jävla mycket, jag hade ingen aning. Hörde jag en snäll röst bakom mig säga.
-Det är klart du inte visste, men utan att låta mig förklara så antar du att han flörtar med mig och sen säger du att om jag träffar en av mina bästa kompisar igen så ska du hugga huvudet av honom.

-Jag vet och jag är hemskt ledsen, jag kommer aldrig göra det igen... Sa Justin och klappade mig på axeln. Det här var det andra stora bråket som Justin och jag har haft, och båda bråken hade gått ut på att han hade rotat i min mobil och förra gången sa han likadant jag kommer aldrig göra det igen.

---

Ännu ett kapitel uppe. Vad tycker ni? Ni får jättegärna lämna en kommentar. Ni vet att jag älskar det.

Puss<3