My drug | Foscar |

34..

Oscar:

Felix hade somnat i min famn. Han låg där med armarna runt min hals snarkandes. Hans mage rörde på sig. Jag kände Felix varma andedräkt mot min hals. Jag var rädd att jag inte skulle få känna hans andedräkt mer. Att hans hjärta skulle sluta fungera. Jag var rädd att mitt hjärta skulle sluta slå. Att Felix inte skulle ha mig kvar. Han behövde mig lika mycket som jag behövde honom. Jag ville inte ens tänka på vad som skulle hända honom om jag skulle dö. Jag lyfte upp Felix försiktigt och ställde mig upp innan jag la honom på sängen. Jag lyfte täcket och la den över honom. Han var så vacker. Vackrare än allt man någonsin kunde tänka sig. Jag vände mig mot Omar som log. Han tittade Felix.

"Bara så att du vet kommer jag kasta knivar på ditt ansikte om du sårar honom igen" sa han seriöst innan han skrattade. Hans blick återgick till att vara seriös. Jag skrattade stelt. Omar satte sig ned på stolen bakom honom.

"Så Oscar, varför föll du för Felix?" frågade han seriöst. Jag log stelt.

"Det är en svår fråga, det är som att fråga varför du gillar din mamma" sa jag nervöst. Omar rynkade på ögonbrynen och mumlade att jag skulle fortsätta.

"Jadu, jag föll för Felix för han inte som dom andra, han är sig själv och bjuder på sig själv som ingen nu förtiden vågar göra" sa jag nervöst och torkade bort svetten som rann ner ifrån min panna. Jag ville förklara detta perfekt.

"Hans leende får mig att le. Han är vacker. Hela han är vacker. Hans ögon. Hans läppar. Hans näsa. Han är vacker. För varje sekund som går älskar jag honom mer. Jag älskar honom mer än allt" fortsatte jag med ett leende, Omar lyste upp i ett stort leende.

"Det var allt jag ville höra, han är din"' sa Omar med leendet innan han omfamnade mig en snabb kram. Han släppte taget om mig och hoppade ut till dörren.

"Tjingeling" sa han medan han vinkade med handen. Jag nickade som svars. Han blinkade åt mig med ena ögat innan han tog tag i dörrhandtaget och stormade ut. Han smällde dörren hårt. Jag pustade ut. Om Felix bara visste vad som egentligen hände mellan mig och Aurona.