Kap 17. Min för alltid?

694 11 9
                                    

(Ginnys perspektiv)

Hermione väckte mig klockan åtta nästa morgon.
Jag hade inte sovit så mycket men det var ju mitt eget fel så jag fick skylla mig själv.
"Så vad hände igår?" Frågade Hermione när vi gick till stora salen 15 minuter senare för att äta frukost.
"Jag berättar sen i biblioteket, då kan vi kolla om Ash och Pansy vill följa med också!" Sa jag.
"Okej" svarade Hermione.
Efter att vi hade ätit gick vi bort till Slytherins bord.
Hela stora salen (förutom Harry, Ron, Ashely, Pansy, Draco och Crabbe) kollade konstigt på oss. Till och med lärarna kollade konstigt på oss.
När vi kom fram till dom så frågade jag:
"Ash, Pansy, vill ni följa med till biblioteket?"
"Absolut!" Svarade Ashely glatt.
Dom följde med oss till biblioteket och när vi väl var där så hittade vi ett ledigt bord i ett hörn och jag började berätta vad som hade hänt igår men ganska tyst för jag ville inte att nån skulle höra att jag hade hånglat med Harry under en onsynlighetsmantel och jag ville heller inte att alla skulle få veta att Harry hade en eftersom dom är väldigt sällsynta...
När jag var klar så stirrade dom på mig.
"Så du tror att Harry kommer fria till dig eller nått sånt?" Frågade Ashely efter någon minsta tystnad.
"Jag vet inte men det skulle ju vara underbart eftersom jag älskar honom" svarade jag helt ärligt.
"Mitt gamla jag skulle ha sagt något som 'han skulle aldrig fria till dig eftersom att jag finns!' Men det är mitt gamla jag! Istället säger jag: om han friar får väll jag, Pansy och Hermione vara brudtärnor?" Sa Ashely och vi alla skrattade.
Vi skrattade så mycket att vi blev utslängda från biblioteket.
"Tjejer vårt examensprov i trolldryckskonst börjar faktiskt om 5 minuter! Vi borde gå dit!" Utbrast Hermione.
Vi alla nickade och började gå mot stora salen där dom höll alla examensprov.
Dom tog in oss 5 i taget (elevhem för elevhem). Turligt nog så gjorde jag samtidigt som Harry, Hermione, Ron och Benjamin (han som är en utav dom andra jagarna i Gryffindor).
Vi var dom första Gryffindorarna som gjorde. Innan oss hade Slytherin gjort.
När Ash, Pansy, Draco och Crabbe kom ut så viskade Ash till mig:
"Vi möter er nere vid sjön om en timme!"
Jag nickade och vi skildes åt. Dom gick ner mot fängelsehålorna (dom skulle troligen till sitt uppehållsrum) och vi gick in i stora salen.
Det var 5 stora runda bord med kittlar på. På lärarbordet låg det massa ingredienser.
"Den som ropar upp ert namn går ni till!" Sa Mcgonigall som stod ungefär en meter framför oss.
"Miss Granger!" Ropade en gammal trollkarl från ena hörnet.
Hermione gick dit.
"Mr. Rosén!" Ropade en häxa som var i det andra hörnet.
Benjamin gick dit.
"Mr. Potter!" Ropade en ganska ung häxa ifrån det tredje hörnet utav salen.
Harry gick dit.
"Mr. Weasley!" Ropade en häxa från det fjärde hörnet.
Ron gick dit.
Shit! Jag skulle vara vid det bordet som var i mitten! I mitten där alla kunde se mig om jag gjorde fel.
"Miss Weasley!" Sa trollkarlen som stod vid mitten bordet.
Jag gick försiktigt dit.
"Ni kommer alla att få olika drycker som ni ska brygga så att det inte är någon som fuskar!" Sa Mcgonigall.
"Miss Weasley, jag vill att du brygger 'den levande döden'!" Sa trollkarlen.
"Okej!" Sa jag. Detta kunde jag! Jag hade läst det i halvblodsprinsens (Snapes) bok mitt femte år när jag hade lånat den utav Harry. Han hade blivit jätte sur när jag hade tagit boken ifrån honom.
Jag gick och hämtade ingredienserna jag skulle behöva och sedan började jag brygga elixiret.
Efter 45 minuter var alla klara. Trollkarlen la ett litet löv i min bryggd. Lövet dog genast.
"Utmärkt miss Weasley! Utmärkt!" Sa han.
Jag log när jag hörde hans ord.
Jag gick sedan ut ur salen tillsammans med dom andra. Vi pratade inte så mycket om provet utan sa hejdå till Benjamin och gick ut. Vi styrde stegen mot sjön. Det var en härlig dag. Solen sken och det var inte ett ända moln på himlen. Det kom en lätt svalkande bris och allt kändes perfekt!
"Vårt sista prov är avklarat!" Utbrast jag och kastade mig i gräset.
Harry, Ron och Hermione satte sig ner och efter ungefär 2 minuter kom dom andra.
Vi skrattade och pratade i 20 minuter.
"Jag måste gå vi ses sen!" Sa Harry.
Jag satte mig upp och stirrade på honom.
"Varför måste du gå?" Sa jag och gjorde 'puppy eyes'.
"Det kommer du få se i sinom tid!" Sa Harry och flinade.
"Men jag vill ju veta nu.." Muttrade jag argt.
Alla skrattade åt mig vilket gjorde att jag också började skratta.
När vi hade skrattat klart så reste sig Harry upp och gick.
"Så Ginny hur går det för dig och Harry?" Frågade Pansy och flinade.
"Vill du verkligen veta?" Sa jag och flinade större än vad Pansy gjorde.
"DET KAN NI TA SEN! JAG VILL INTE HÖRA OM MIN SYSTERS SEXLIV!!" Ropade Ron.
Jag satte mig upp. Slog till honom och himlade sedan med ögonen.
"Som svar på din fråga Pansy så går det bra mellan mig och Harry. OCH TILL RON BARA SÅ DU VET HAR JAG MIN OSKULD KVAR!!" Sa jag och blängde argt på honom.
"Alla proven har gjort mig ganska trött!" Sa jag och la mig ner i gräset.
"Men Ginny klockan är ju bara 15... Ska du sova nu..?" Frågade Draco.
"Jag tar en liten tupplur väck mig när vi ska gå och äta middag eller om Harry kommer tillbaka.. Vad som än kommer först!" Sa jag och med det somnade jag.
~3 timmar senare~
Jag vaknade av att någon skrek rakt i mitt öra.. Och jag visste precis vem det var.
"RON!" Sa jag argt och satte mig upp.
"Ser ni jag sa ju att jag hade bästa sättet att väcka henne på!" Sa Ron medan Hermione himlade med ögonen.
"Ginny vi tänkte gå och äta, klockan är ändå sex.. Du hänger med va?" Frågade Ashely.
"Såklart! Sa jag och reste på mig.
Jag såg att Harry inte hade kommit tillbaka än...
Vad var det han gjorde?
Jag vill verkligen veta!
Vi gick tillbaka upp mot slottet och in i stora salen där det luktade mat som det alltid gjorde vid den här tiden.
"Maaaat!" Hörde jag Ron säga bakom mig. Jag skrattade åt min bror.
Harry satt redan där.
Vi hade ätit i en halv timme när Mcgonigall sa:
"Tystnad tack! Mr. Potter har nått mycket viktigt att fråga en speciell person!"
Harry reste sig och alla tittade på honom.
Han gick ner på knä precis bakom mig.
Jag vände mig om och såg att han tog fram en liten Box i siden.
Han harklade sig.
"Ginerva Molly Weasley, jag har praktiskt taget alltid gillat dig.
Att göra slut med dig innan kriget var hemskare än att jaga Voldemorts horrokrukser! (Jag märkte att många ryggade tillbaka vid namnet). Efter kriget när du sa att du ville bli min igen så gjorde du mig till den lyckligaste människan som vandrat på denna jord! Jag hade inte tänkt göra detta för om ett par år men på grund av den nya lagen så gör jag det nu!
Ginerva Molly Weasley, du är som solen! Utan dig skulle jag inte kunna leva! Utan dig finns det ingen morgondag för mig! Du är livsviktig för mig och jag undrar om du skulle vilja bli min för resten utav våra liv.
Ginerva Molly Weasley vill du gifta dig med mig?"
Jag hann inte tänka och utan att veta vad jag gjorde så hade jag rusat ut ur stora salen.
Jag hörde nån ropa mitt namn!
"GINNY!" Det var Hermione, Ashely och Pansy som kom utspringande ur stora salen.
"Ginny vad hände?" Frågade Ashely.
"Jag ska berätta om första gången jag fick höra om Harry!" Sa jag och mindes tillbaka till när jag var omkring fem år.
~Flashback~
Jag satt i soffan i vardagsrummet med Charlie (i Kråkbot).
"Ginny vill du höra en saga?" Frågade Charlie.
"JA!" Ropade jag glatt.
"Jo det finns en pojke som heter Harry Potter. Han är speciell för att han är den ända som nånsin har överlevt den dödande förbannelsen. Den-som-inte-får-nämnas-vid-namn kom för att döda Harry. Harrys pappa James försökte att stoppa honom men han hade ingen chans. Så du-vet-vem dödade James.
Han gick sedan in i barnkammaren för att döda Harry. Men Lily Harrys mamma ställde sig emellan dom. Du-vet-vem sa att om hon flyttade på sig skulle hon få leva, men hon vägrade så han dödade henne också. Tillsist när han skulle döda Harry så studsade förbannelsen tillbaka mot du-vet-vem och han försvann. Allt som lämnades på Harry efter denna historiska händelse var ett blixtformat ärr i hans panna. Nu lever han med några myglare och är sex år.
"Wow..." Sa jag sakta.
"Charlie vet du en sak?" Frågade jag.
"Nej vadå Ginny?"
"JAG SKA GIFTA MIG MED HARRY POTTER!!" Skrek Ginny.
"Ja det klart du ska och det kommer säkert inträffa..." Sa Charlie och log.
~end of Flashback~

Jag hade precis berättat klart och dom bara gapade.
"Så sen att jag var fem så har mitt mål varit att gifta mig med Harry! 12 år senare frågar han om jag vill gifta mig med honom! Och jag springer rädd iväg som ett småbarn!" Sa jag och brast ut i gråt.
"GINNY WEASLEY NU LYSSNAR DU PÅ MIG!" Sa Hermione högt och tydligt.
"Torka tårarna och tänk efter! Han är Harry Potter! Pojken som överlevde! Han kan få vilken tjej som helst men han väljer dig!" Sa Hermione.
Jag torkade tårarna och tänkte på det hon hade sagt. Jag visste att det var sant.
"Så nu går du in dit och ger honom ett ja eller ett nej!" Sa Ashely.
Vi gick tillsammans in i stora salen. Harry hade rest sig upp och stod nu med siden boxen som innehöll ringen.
Jag gick fram till honom samtidigt som Hermione, Pansy och Ashely gick och satte sig på sina platser igen.
Jag tog ett djupt andetag och sa sedan:
"Harry James Potter, jag har alltid haft en crush på dig.. Sedan första gången jag fick höra om den berömda Harry Potter så har mitt mål varit att jag ska gifta mig med dig. Och här står vi nu! Varje gång jag ser in i dina underbara gröna ögon blir jag kär på nytt igen. Varje gång du ler mot mig så blir jag varm inombords och även om jag skulle vara arg på dig så kan jag inte undgå att le när du ler!" Jag tittade in i hans underbara gröna ögon. Dom som alltid får mig att le och bli varm inombords och som alltid blev jag varm inombords och log.
"Så du säger att du vill bli min för alltid? Frågade Harry och jag såg hoppet stiga i hans ögon.
Tystnad! Alla ögon var riktade mot mig. Jag visste precis vad jag skulle svara.
"Ja Harry. Jag vill bli din för alltid!" Sa jag.
Han satte ringen på mitt finger och vi kysstes, hela stora salen bröt ut i ett jubel. Jag såg att ungefär alla lärare grät.
Hermione vände sig mot Ron och kysste honom snabbt på munnen. Jag märkte att ett leende spred sig på Rons läppar.
Jag kollade bort mot Slytherins bord i rättan tid för att se Ashely vinka till mig. Då utan förvarning så kysste Crabbe Ashely snabbt och sen när han lutade sig bort och tittade på henne gjorde hon nått som jag aldrig sett henne göra. Hon svarade honom med ett hångel! CRABBE! Mitt framför alla i stora salen. Det var ju jätte bra! Ashely besvarade tillslut Crabbes känslor och det blev ett positivt resultat! Sen kollade jag på Draco och Pansy och nu blev jag ännu mer chockad! Draco kysste Pansy! Om Pansy hade kysst Draco hade det varit en sak men nu var det Draco som kysste Pansy!!
Aja det där behövde jag inte bry mig om nu direkt.
Jag var ny förlovad!! Med den mannen som jag alltid har älskat!!
Detta var så mycket att ta in!
Jag visste inte vad jag skulle göra!
Utan förvarning svimmade jag!
Innan allt blev svart hörde jag Harry ropa:
"GINNY!!" Med panikslagen röst.
Jag kände att han fångade mig.
Sen var allting borta...

Back to Hogwarts!Where stories live. Discover now