Kap 22. Dudley och Chos bröllop

575 12 8
                                    

(Harrys perspektiv)

För 3 veckor sedan hade jag och Ginny berättat att hon är gravid.
För två veckor sedan hade jag och Ginny svarat på inbjudan till Dudley och Chos bröllop.
Vi svarade ja men båda ska ha med sig sina stavar för då kan ingen göra nått.
Idag ska vi på deras bröllop.
Jag vaknade på morgonen klockan nio utav att någon slog slog till mig i ansiktet. Jag satte på mig glasögonen och såg Ginny stå framför mig med en frustrerad min.
"Varför gjorde du så?" Frågade jag satte mig upp i sängen.
"För att jag har försökt väcka dig i en halvtimme och tillslut kom jag inte på nått annat sätt!" Sa hon och himlade med ögonen.
Jag skrattade åt henne och började sedan göra mig i ordning.
Jag tog på mig mjukisbyxor och en blå T-shirt.
När jag kom ner i köket såg jag att Ginny hade gjort en skål med gröt och hackade äppelbitar.
"Jag var så snäll idag att jag fixade frukost till dig" sa hon och skrattade.
"Ja vem skulle inte vilja fixa frukost till den berömda Harry Potter?" Sa jag och flinade.
Hon himlade med ögonen och brast sedan ut i skratt.
Henne underbara skratt. Jag ler varje gång jag hör det och så gjorde jag även nu.
"Så har du slagit in bröllopspresenten än?" Frågade hon.
"Ja jag gjorde det igår kväll..." Sa jag långsamt.
Sanningen var att jag inte hade gjort det.
"Jag fixar det, så var är den?" Sa hon.
"Vadå tror du inte att jag har fixat det?"
"Harry raring jag tror inte att du inte har fixat det. Jag VET att du inte har fixat det" sa hon och log.
"Och hur kan du veta det?" Frågade jag henne.
"För att om du hade varit lite uppmärksam hade du sätt att den står bredvid dig på golvet o-inslagen" sa hon och pekade ner på golvet.
"Men det är lugnt jag fixar det!" Sa hon och tog fram sin stav.
Med ett lätt slag på staven fick hon presenten att slå in sig själv.
"Jag älskar magi nästan lika mycket som jag älskar dig!" Sa jag.
"Jag älskar dig också Harry!" Sa hon.
När jag ätit upp gick jag in i badrummet och tog en snabb dusch (trodde jag).
Jag gick ut ut duschen och torkade mig, jag gick ut ur badrummet och möttes utav en Ginny som sa:
"Äntligen är du klar! Du var där inne i 1 timme och 45 minuter!"
Va? Jag skulle ju ta en snabb dusch!
Aja jag får skynda mig nu istället!
Jag satte på mig kostymen och ställde mig sedan framför spegeln för att fixa mitt hår (jag visste att det inte var nån idé så efter ca 1 minut gav jag upp).
Jag slängde en snabb blick på klockan 10:45. Vi behövde åka senast klockan 11:10. Vi skulle ta bilen (en mugglarbil) dit så det skulle ta sin lilla tid.
När klockan var 11:05 var Ginny klar.
Hon såg underbar ut som vanligt.
Hon hade lockigt hår (skruvlockar) och en axellös röd klänning som gick till knäna (någon decimeter över knäna), med ett svart band som satt vid bröstkorgen och var knytet i en rosett bakom ryggen. Hon hade också silvriga klackskor på sig.
Jag fick fram ett ord när jag såg henne.
"Wooooooow" sa jag långsamt.
"Du ser inte så dum ut själv!" Sa hon och skrattade.
Vi gick tillsammans ut ur sovrummet, ner på nedervåningen och ut till vår bil (en Volvo).
Jag satte mig bakom ratten och Ginny satt bredvid mig.
Jag backade ut från parkeringen och började köra.
Efter 1 timme sa Ginny.
"Påminn mig igen varför vi bara inte kunde ta flampulver!"
"För att det kommer vara massa mugglare hemma hos dom innan bröllopet så det funkar inte raring!" Sa jag och jag hörde att hon muttrade "mugglar som vanligt".
Efter 3 timmar var vi i London.
Vi körde till stadsgatan och till Dudley och Chos hus (dom hade sagt att vi kunde ställa bilen där).
Klockan var 14:40 så vi började gå upp mot stadskyrkan.
Efter 5 minuter var vi där.
Vi gick in och hittade platserna där det stod våra namn.
Konstigt nog stod dom på raden längst fram precis bredvid moster Petunia och morbror Vernon, vi skulle sitta där enligt namnplaceringen...
Vi hälsade på alla vi kände igen, det var mest Dudleys gamla kompisar som frågade mig hur jag nånsin kunde få en tjej att gilla mig. Att jag måste ha mutat henne med pengarna jag aldrig hade haft. Ha! Dom skulle bara veta! Men när jag såg att Ginny var så ilsken att hon var påväg att ta fram sin stav så drog jag med henne bort till våra sittplatser.
Morbror Vernon gav till en grymtning när han såg oss. Moster Petunia var inte där.
"Ja hej på dig också Mr. Dursley!" Sa Ginny med hat i rösten.
Morbror Vernon gav henne en mördar blick och hon var inte sen att svara med att visa sin stav.
Några minuter senare kom moster Petunia, hon hälsade glatt på mig och sa att hon var glad över att se mig. Jag måste säga att hon har blivit ganska snäll.
"Och vem är det här?" Sa moster Petunia och nickade mot Ginny som stod med ryggen mot oss.
"Detta är Ginny, min underbara fru" sa jag.
När Ginny vände sig om spärrade moster Petunia upp ögonen.
"Lily..." Sa moster Petunia långsamt i en tyst viskning.
Ginny stirrade på henne.
"Du liknar Lily... Du är lika vacker som hon var. Jag har aldrig velat erkänna det men jag har saknat min syster i alla dessa år" sa hon och slog ner blicken.
Mer hann vi inte säga för att ceremonin började.
Efter 1 timme var det klart och alla vandrade hem till brudparets hus för att gå på efterfesten.
Efterfesten var vild men jag och Ginny hade bestämt att ingen skulle dricka något. Anledningarna var att jag skulle köra hem och att hon var gravid och ville inte riskera att påverka barnet.
Efter 3 timmars vild efterfest kände vi båda att det var dags att börja röra oss hemåt.
Men innan ville Ginny fråga Cho (som hade varit snäll mot henne hela kvällen) en sak.
Vi gick bort till brudparet och Ginny ställde sin fråga.
"Så hur träffades ni?" Frågade hon.
"Jo jag åkte hem till Dudley för att jag hoppades på att Harry skulle vara där. Men Dudley var ända personen som var hemma och jag blev stört kär vid första ögonkastet!" Sa hon och vände sig sedan till mig.
"Harry under hela tiden vi har känt varandra, varför har du aldrig talat om att du har en så snäll, snygg, söt, underbar kusin?!" Frågade Cho mig.
Jag behövde kväva ett skratt.
"Harry det är dags att åka!!" Sa Ginny som såg hur mycket jag kämpade emot en skrattattack.
"Hejdå Harry, hejdå Ginny" sa Dudley och Cho tillsammans.
Vi gick ut ur huset och satte oss i bilen.
När vi väl satt i bilen bröt jag ut i skratt.
Vi körde hem och efter 3 långa timmar var vi hemma.
När vi kom hem slängde vi oss båda på sängen och somnade direkt.

Back to Hogwarts!Dove le storie prendono vita. Scoprilo ora