•Trianas POV•
Jag kännde kallsvätten rinna ner för min rygg, mortumen bara stog där och tittade på Perry. Jag hoppade till när jag kännde Darens varma hand ta tag i min och Perrys arm, han drog oss mot skolan. Perry gjorde inge motstång men jag tänker inte låta Daren vinna över mig.
•Darens POV•
Jag kännde hur Triana försökte riva sig loss ur mitt grepp, tillslut vände jag mig om och gav henne en varnande blick. Hon bara gav mig en sur blick och satt händerna i kors över brösten, jag bet ihop irriterat och gick fram till henne och lyfte upp henne. Hon började slå, sparka och skrek åt mig att släppa ner henne. Jag bar henne i enda armen och Perry i den andra. När vi var halvägs framme så möttes vi av vakter som sprang mot porten, när vi kom inomhus så släppte jag ner Triana. Hennes hår var trassligt och hon hade tårar i ögonen, jag tog ett försiktigt grepp om henns högra hand men hon drog den tillbaka och sprang upp på sitt rum, Perry sa att hon skulle ta ett glas vatten. Jag lutade mig mot det svala fönstret, jag lutade pannan och blundade. Jag hörde ett blodigt skrik! Jag tittade ut och såg TRIANA?! och en MORTUM?! Jag sprank ut och såg hur Triana desperat stred för hennes liv.
•Perrys POV•
Jag såg Daren springa fram till Triana som låg livlös på den fuktiga marken.
YOU ARE READING
Oregan Element High
Fantasy"Han kommer tillbaka, allt kommer att lösa sig" de var den största lögnen som den 15 årige Triana fick höra, hennes bästa och ända vän Daren hade nu varit försvunnen i 8 år, hon saknade honom, han fick henne att skratta och le, han brukade säga att...
