•Trianas POV•
Darens eldklot flög igenom luften och var just på väg att träffa Eric när jag sträckte fram handen
•Perrys POV•
Triana sträckte blixsnabbt ut ena handen och hennes ögon lyste blått, jag blinkade och när jag öppnade ögonen igen såg jag en köld av vatten skydda Eric, eldklotet slocknade väsande. Erics ögon stog nästan ut ur skallen på honom. Han pustade ut och gav Triana en tackande blick. Daren däremot, hans ögon bran fortfarande men inte av magi, utan av ilska. Triana trängde sig fram till honom och försökte lugna ner honom
•Darens POV•
Trianas röst lugnade ner mig. Jag tittade mig omkring och såg hur mortumarna stog stilla som staryer, Perry stog med öppen mun som en hund som skulle ha flämtat. Eric. Jag sträckte försiktigt fram handen och han skakade den "ja sa ju att vi skulle sees igen bror" han såg ut att ha förlåtit mig.
•Trianas POV•
Är de bröder?! Min blick växlades mellan Daren och Eric, jag gav Perry en frågande blick men hon såg inte ut att veta mer än vad jag gjorde. Jag drogs ur mina tankar när jag hör hur kullor flyger hit och dit, en efter en mortum faller till marken med ett lätt duns. Innan jag hinner fråga vad som händer så känner jag en sval hand ta tag i min hand. Daren. Han tittar på mig med ögon fulla av liv och äventyr. "Spring" säger han och drar mig med sig.
KOMENRERA OM NI VILL HA MERA!
YOU ARE READING
Oregan Element High
Fantasy"Han kommer tillbaka, allt kommer att lösa sig" de var den största lögnen som den 15 årige Triana fick höra, hennes bästa och ända vän Daren hade nu varit försvunnen i 8 år, hon saknade honom, han fick henne att skratta och le, han brukade säga att...
