En lätt knackning placeras mot min sovrumsdörr och jag muttrar fram ett osammanhängande mummel till svar vilket får handtaget att tryckas ner och dörren öppnas. Genom spegeln möter jag Oscars blå ögon och jag höjer lätt på ena ögonbrynet medan jag med nöje märker hur hans blick hajar till en aning vid anblicken av min bara rygg.
"Vad?"
Fräser jag fram när han står kvar i samma position utan att varken yttra ett ord eller bryta vår ögonkontakt.
"Hugo bad mig att säga åt dig att göra dig klar. Vi går om 10 minuter"
Säger han lugnt och förvånar mig genom att kliva in över dörrkarmen och låta dörren stängas igen efter honom innan han lutar sig bak mot den med armarna korsade över bröstkorgen och ett flin på läpparna.
"Men vad?!"
Fräser jag fram igen då hans blotta närvaro som vanligt får det att koka i ådrorna på mig. Hans flin växer i storlek när han märker att jag blir irriterad och han hummar lätt för sig själv.
"Jag går dig allt på nerverna va?"
Frågar han malligt och låter blicken svepa över min kropp vilket får mig att irriterat spänna nävarna för att sedan låta dem slappna av innan jag långsamt vänder mig om.
"Varför ska du ens med ikväll?"
Frågar jag irriterat och undviker medvetet hans retoriska fråga. Jag tror mycket väl att han kan lista ut svaret på egen hand.
"Du dricker ju ändå inte, vad fan ska du göra? Hålla Hugo i handen när han går över gatan eller kanske skryta lite om hur duktig du är? Vem vet, någon kanske ger dig en medalj"
Fortsätter jag irriterat och Oscars blick hårdnar med ens och hans tidigare flin slätas ut i en stram grimas innan han finner sig och malligt höjer på ögonbrynen.
"Nej jag är där för att hålla koll på dig"
Säger han lugnt och metodiskt som att han pratar med ett barn och jag himlar irriterat med ögonen innan jag tar några steg framåt så att det inte är mycket som skiljer våra bröstkorgar från varandra, hans beklädda och min bara.
"Jag behöver ingen barnvakt baby"
Säger jag uppkäftigt och Oscar flinar bara åt mig vilket får det att koka inombords och jag biter ihop käkarna hårt.
"Är du säker på det? Det vore ju synd om du skulle hoppa i säng med upptagna killar, för du verkar ju tydligen inte förstå hinten av att inte vara intresserad"
Får han ur sig med en självbelåten stämma och jag inser att han numera pratar om oss. Hans kommentar driver mig till vansinne och innan jag hinner stoppa mig själv så har jag smällt upp vardera handflata på var sin sida av hans ansikte mot den träfärgade sovrumsdörren och han rycker till.
"Vet du varför jag inte förstod hinten Oscar? För att du så uppenbart vill ha mig"
Säger jag med en låg röst med läpparna medvetet nära hans öra. När mitt andetag fläktar mot hans hals så vrider han besvärat på sig men kommer inte långt pågrund av min position.
"Jo men visst Felix, du hade aldrig lyckats övertala mig"
Får han fram med ett försök till en kaxig stämma men jag uppfattar darrningen i hans röst vilket får mitt självförtroende att växa.
"Jag ska få dig att be om det Oscar. Jag tar det som en utmaning"
Väser jag fram med en medveten sensuell stämma och uppfattar hur hans hud knottrar sig under mitt andetag innan jag hastigt backar ifrån honom och vänder honom ryggen för att vandra över till garderoben och letar fram en tröja. Hugos röst bryter tystnaden genom att han ropar Oscars namn.
"K-kommer"
Meningen lämnar Oscars läppar och innan jag ens hinner blinka så har han öppnat dörren och försvunnit ut genom den vilket får mitt flin att växa.
Fan vad jag ska reta honom.
YOU ARE READING
Off limit / Foscar /
FanfictionHan är så attraktiv. Så åtråvärd. Så speciell. När jag tittar på honom så vet jag att det finns något där. Men när jag tittar på honom ser jag även anledningen till varför det aldrig skulle kunna gå. Han är min bästa väns pojkvän. Och alltså off li...