Neowlynn

Kapitel 18

~♡~Alice's pov~♡~
När jag vaknade morgonen var det knäpptyst utanför mitt rum. Jag satt mig snabbt upp tänk om jag hade missat de, om jag inte hade vaknat av kastrullocken. Tänk om alla var döda. Jag skakade på huvudet. Såklart de inte var döda, det var ju väldigt många krigare.

Jag klev ur sängen och klädde snabbt på mig innan jag försiktigt öppnade dörren till mitt rum och kikade ut. Det var dödstyst där ute. Jag gick ut ur mitt rum och stängde dörren bakom mig. Jag tassade tyst genom korridorerna, lyssnade efter det minsta ljud.

Utan att tänka på det så hade mina fötter fört mig till det konstiga rummet med det blå ljuset. Jag tvekade utanför porten innan jag öppnade och gick in.

Precis som första gången så var det helt tomt. Jag granskade rummet en stund innan jag gick till mitten av rummet. Där var det något som fångade min blick. Något rött. På golvet i en liten pöl.

Jag gick ner på huk och svepte mitt långfinger genom det röda. Det var tjock och gav ifrån sig en svag metall lukt. Jag torkade av fingret på golvet. Blod.

Vem hade varit här? Varelsen. Kanske den blödde? Annars var det bara jag som jag visste om, men vem som helst kan ha varit här när jag inte varit det. Kanske blodet var ifrån mig? Men jag har inte blödigt. Eller? Nej det har jag inte.

Börjar jag bli paranoid? Tänkte jag för mig själv. Troligen.

Jag kollade mig omkring i rummet för att se om jag kunde hitta nagot mer blod. Mycket riktigt. På en av speglarna så fanns det ett blodigt avtryck av en hand. Jag gick tvekande fram till spegeln.

Handen hade endast tre fingrar och de verkade vara klor, eller väldigt långa, vassa naglar, längst ut på fingertopparna.

Jag drog fingret över märket. Tillskillnad från fläcken på golvet hade detta torkat, vilket måste betyda att fläcken är nyare än märket. Jag rynkade på pannan och torkade av fingret på mina byxor.

Ett ljud som hördes utanför dörren, som fortfarande var öppen, fångade min uppmärksamhet. Jag skyndade mig fram till väggen vid dörren och gömde mig. Efter några sekunder kikade jag försiktigt ut i korridoren genom dörren. Tomt. Jag rynkade på pannan och klev tveksamt ut ur rummet.

Ute i korridoren var det tyst och tomt, därför gav jag ifrån mig ett förvånat läte när något tog tag i mig bakifrån och höll sin hand mot min mun.

"Sshh... inte ett ljud, okej?" Hörde jag en okänd röst bakom mig säga. "Skriker du dödar jag dig. Förstått?" Mumlade rösten. Det var skrämmande hur rösten var lugnande trots hotet. Jag nickade sakta.

Långsamt tog personen bort sin hand från min mun, men den höll kvar armen som höll fast mig mot den.

Jag drog ett djupt andetag och skulle just fråga vem denne personen är, då den tryckte upp mig mot väggen.

Jag stirrade in i ett par gröna ögon.

"Vem är du?" Frågade jag tyst. Mannen framför mig, som var väldigt stilig, granskade mig en stund innan han svarade: "Jag är en vän."
_______________________________________
-Inte redigerat-

TJOHO!!! Nytt kapitel!! Kort, men det får ni ta och leva med :p Ni som nu var riktigt snabba, damn, för några dagar sedan, kanske undrar varför jag lägger ut samma kapitel två gånger... hehe.. en ganska lustig historia faktiskt..

Nämen seriöst så råkade jag publicera kapitlet när jag redigerade, fråga mig inte hur för jag vet faktiskt inte. Så snabbt som möjligt avpublicerade jag kapitlet och hoppades att ingen hann läsa det.

Det gick ungefär 10 sekunder innan jag hann avpublicerade, men redan hade tre personen röstat på det.. wtf?!

Fråga: Vem tror ni den mystiska mannen är? Och vad menar han med att han är en vän?

Okej det där var två frågor... oops.. :)

Iallfall, jag känner att det är väldigt mycket skoj att skriva om Frahila/Främling, så förvänta er mer om henne i framtiden. YEAAY!! Eller så tycker ni inte om henne och svär mitt namn ut i vinden. PIIIP PIIIIP MOSCHINO PIIIIIIIP. Aja, ni kan inte göra något åt det. Moahah...

Hejdå!