Don't hurt me O.M

Kapitel 10

Okänt nummer:
Förlåt jag glömde säga vad jag heter men jag heter Alec eller jag hoppas att jag har kommit till dig som stod där i caféet vem jag inte vet namnet om.

Glatt kollar jag på sms:et jag fick för en timma sen men såg det nu när jag kom hem och knappar in ett namn.

Jag:
Hej! Haha nej du har kommit till mig som stod vid caféet och jag heter Nikki.

Jag skrattar svagt men kollar fortfarande på mobilen och bubblan där han skriver syns och snart kommer ett meddelande upp.

Alec:
Haha tur annars så skulle det vara ganska pinsamt eller nja lite kanske.

"Hallå vad gör du?" Säger en arg röst ovanför mig och jag hoppar till av rädsla. Jag hörde inte att han hade kommit in men som vanligt så är han full.

Eftersom att han inte fick ett tydligt svar så vänder han sig frustrerat om och börjar klä av sig.

"Vad gör du hemma nu?" Frågar jag honom men tänker inte på vad jag sa för när han vänder sig om så ser han inte så nöjd med att jag öppnade munnen.

"Vad har du med det att göra?" Säger han argt och styr sina steg till toan. Jag sväljer hårt och lägger mig tillrätta i sängen.

Snabbt kommer han in igen och lägger sig bredvid mig men med ryggen mot mig. Jag höjer på ögonbrynen av förvåning om att han bara la sig ner men blundar snart igen men sms signalen hörs högt i rummet igen. Fan

"Alltså är du störd eller?" Säger han argt och greppar min mobil och kollar konstigt på den.

"Vem fan är Alec som vill träffa dig!" Nu är han riktigt arg och jag öppnar munnen men för inte ut ett ljud.

"Är du otrogen eller!" Snabbt skakar jag på huvudet men han tar bara och slänger min mobil i väggen och klär snabbt på sig igen.

"Du ska fan inte smsa med någon din hora!" Skriker han åt mig och slår till mig hårt på käken. Snabbt för jag handen till de området och han vänder sig om för att gå och efter en stund hörs dörren smällas igen. Själv sitter jag här igen med tårar rinnandes för mina kinder och panikslagen.