Don't hurt me O.M

Kapitel 20

Motvilligt kliver jag ut ur bilen då jag vet vad Ogge är kapabel till. Jag ger Alec en snabbt blick innan Ogge tar ett hårt tag i min arm och drar mig in i huset.

"Aj Ogge det gör ont"
"Jaha? Är det synd om dig nu?" Säger han och förvånads fullt så är han nykter men mer säger jag inte efter det.

Han låser upp dörren slarvigt och nästan kastar in mig. Han drar argt av sig sin jacka och sina skor och detsamma gör jag men hinner nästan inte ta av mig jackan förens han drar med mig in mot köket. Snabbt sätter han mig på bänken och börjar frustrerat dra händerna i håret medan han går fram och tillbaka.

"Varför står du och äter upp någon annan när vi ändå är ihop?!" Nästan skriker han fram efter ett tag och jag sväljer hårt. Jag får inte fram ett ljud ur min strupe. Min mun öppnas och stängs och han blir bara argare och argare.

"Svara då för fan" ryter han.

"J-jag vet i-inte, du går ju r-runt och hånglar med varje person du ser så v-varför få inte jag det?" Stammar jag fram och han stannar upp i sina rörelser och stirrar rakt på mig. Jag kan inte tyda hans ansikte då han bara ser tomt på mig. Han måste se min rädsla men han gör inget. Försiktigt rör han på huvudet från sida till sida och går ut ifrån köket till toaletten.

Han kommer in igen med papper och plåster och jag kollar underligt på honom. Vad ska han med det till?

Snabbt får jag svar på min fråga då han sätter pappret mot min näsa och släpper så att jag själv kan hålla i den och jag drar bort den så fort jag får tag om pappret. Blod finns på pappret och jag förstår då att jag har börjar blöda näsblod.

Hans fokus ligger på mitt knä där jag har fått ett litet skrapsår men problemet löser sig då han sätter på ett plåster där. Jag vet ej hur jag fick ett sår där och inte heller hur jag började blöda näsblod.

Utan att jag hinner säga tack så går han iväg upp för trappan och antagligen in till sovrummet. Aldrig att jag kommer sova där med honom. Inte för att jag inte vill utan för att han nog inte skulle uppskatta det så himla mycket just nu när det där hände med mig och Alec.

Aldrig trodde jag att jag skulle ta mig mod och kyssa honom fast jag fattar inte varför jag gjorde det. Jag har inga känslor för honom men antagligen för att Ogge håller på med andra. Om Ogge skulle vart full så skulle jag nog bli mindre sårad att han kysser någon annan men i detta fall idag var han ju nykter och det oroar mig mest. Är jag inte tillräcklig för honom? Älskar han mig inte? Vad har jag gjort för fel?
Det kommer jag aldrig få reda på förens jag frågar honom vilket jag aldrig skulle våga så jag bestämmer mig för att gå ner till källaren för att hitta ett täcke.

Jag försöker trippa så tyst som möjligt ner för den knarrande trappan och går direkt till höger där jag vet att det ska finnas massvis med täcken.

Snabbt tar jag tag i ett täcke och går upp igen fast denna gången till toan för att göra iordning mig för att gå och lägga mig.

Jag tar bort allt smink, borstar tänderna och byter kläder då jag finner en av Ogges nytvättade stora tröjor på tvättmaskinen och drar bara av mig mina byxor för att sedan lägga mig i den stora bäddsoffan.

Klumpig som jag är så låter det extremt mycket när jag ska veckla ut soffan så att den blir stor men tillslut lyckas jag.

Genast lägger jag mig ner men ingenting blir bekvämt även fast att jag vrider och vänder på mig.

Tillslut ligger jag på min högra sida med täcket tätt kring min kropp och jag känner en brännande känsla under mina ögon, samma brännande känsla som tyder på att man håller på att gråta och det är precis det som händer.