Don't hurt me O.M

Kapitel 17

Ogge vad gör du?" Frågar jag honom och hans grepp om mig hårdnar medan han lutar sitt huvud mot min axel.

"Jag har tänk på det här med barn" säger han och mitt hjärta stannar nästan. Hur fan tänkte han där? Tycker han att vi ska ha ett barn när han super sig full och ligger runt med alla andra?

"Ehm Ogge jag tror inte det är en sån bra idé" försöker jag säga så försiktigt som möjligt och greppet om mig lossnar och han går runt mig så att vi står öga mot öga.

"Varför inte?" Får han chockat ur sig med en rynka mellan ögonen.
"Ehm, alltså vi har ju nästan inte tid eller pengar till det, det kanske är bäst om vi skiter i det" säger jag för snabbt och börjar stressat plocka ur disken från diskmaskinen. Ogge suckar ljudligt och går fram till mig, tar tag om min axlar och kollar mig djupt i ögonen. Han kollar sorgset på mig och jag blir lite orolig.

"Jag vet att jag har vart full och allt på senaste tiden och inte funnits där för dig men jag ska sluta, jag kan göra middag och allt till dig ikväll så kan vi bara mysa"
Den idén lät mysig men jag vet att det aldrig skulle hända. Han kommer ligga i soffan helt däckad med en spritflaska i handen men jag nickar ändå för vad har jag att förlora?

"Okej bra kom hem så fort du kan efter jobbet så fixar vi det" säger han glatt och ler så stort att man ser hans vita tandrad och jag kan själv inte undgå att le.
Med det sagt så lämnar Ogge mig kvar här på caféet och han går till mataffären för att köpa det som vi ska ha ikväll.

Efter kanske en kvart därefter kommer en medellång tjej med ljust långt hår och blåa ögon in med ett leende på läpparna.

"Hej du måste vara Nikki, jag ska börja jobba här idag" säger hon vänligt och sträcker fram sin hand. Jag hade helt glömt bort att det skulle börja en ny tjej här idag men jag räcker fram min hand ändå.
"Juste, Isabella heter jag" säger hon efter och ett nervöst skratt lämnar hennes ljusrosa läppar.
"Ja kul att du vill börja här iallafall" säger jag tillbaka artigt och visar sedan henne lite saker hon måste veta och vart allt ligger.

Isabella som hon heter, är jätte trevlig och är mycket engagerad i jobbet. Filip har tagit ledigt på måndagar och lördagar så det är därför Isabella har börjat här och hon kommer jobba här på helgerna och på måndagarna.

"Isabella vi måste stänga för idag tyvärr" skrattar jag fram lite tyst och hon kollar på mig med en ganska besviken blick. Hon verkar iallafall gilla detta jobb. besviket så nickar hon och sätter på sig sina ytterkläder när vi diskat undan allting.

"Bor du i närheten här" frågar hon när vi börjar gå mot bussen som vi båda tydligen skulle ta.

"Ja jag bor kanske bara tio minuter härifrån med buss" svarar jag med en enkel axelryckning och jag ser i ögonvrån hur hon nickar som svar.

...

Försiktigt trär jag av mig mina skor och jacka och när jag precis ska hänga upp min jacka så kommer en nykter Ogge in i hallen med en stekspade i hallen. Aldrig skulle jag tro att han skulle vara nykter iallafall.

"Hej varför smyger du typ" skrattar Ogge fram och jag skrattar bara. Det ända jag gör är att slänga mig i Ogges famn som luktar Ogge för en gångskull på länge. Jag vill aldrig släppa, det var så längesedan jag såg honom såhär och vill att det alltid ska vara såhär. Ett kort skratt lämnar hans mun och han släpper mig för att snabbt kolla till maten. Långsamt går jag efter honom och sätter mig vid bordet.

"Vad blir det" frågar jag honom medan jag sätter mina händer under hakan med armbågarna vilandes mot bordet.

"Köttfärsås med spagetti" ler han fram men har sin koncentration på maten. Han har alltid vart väldigt bra på att laga mat och speciellt sin speciella spagetti med köttfärs. gud vad jag har saknat dessa stunder men hur länge kommer den här stunden egentligen vara?