Don't hurt me O.M

Kapitel 8

Jag vaknar tidigt i soffan av att min väckarklocka ringer. Bra sömn skulle jag inte säga att jag har fått men det har jag ändå inte haft på länge.

Jag går tröttsamt till badrummet, tar med mig mina kläder och sätter upp mitt hår i en toffs medan jag gör mig iordning. Jag tar av mig min tröja men kvider till lite när jag sträcker på mig. Jag vänder mig om och kollar på den stora spegeln som har en krossad springa i högra hörnet och Ogge en gång skapat när han var arg. Jag kollar och ser stora blåmärken på min mage.
Sakta drar jag mina fingertoppar på de blå lila märkena och kvider ännu en gång till igen.

Jag styr mina steg mot mitt "så kallade jobb" och står nu utanför de lilla men mysiga caféet.

Jag bemötts av en väldoftande lukt som jag har saknat mycket.

"Hej!" Säger Filip glatt mot mig och kastar ett förkläde med loggan på caféet på.
"Hej" säger jag och ler försiktigt.

"Har inte du ledigt idag?" Frågar jag honom när vi står och plockar in disken från diskmaskinen.

"Nej egentligen inte, men tänkte att du kanske ville ha hjälp och samtidigt så hade jag ändå inget för mig idag"
Jag ler mot honom som ett svar och jag hör hur det plingar om dörren och in kommer en kille in med mobilen i handen.

"En latte tack" säger han och snabbt går jag till kassan medan Filip gör latten. Han möter min blick och ler. Han har en aning gråa ögon och mörkt hår. Långt ifrån vad min stil egentligen är men han var riktigt snygg.

"15 kronor tack" säger jag och ler mot honom. Snabbt räcker han fram 20 kronor.

"Behåll växeln" säger han vänligt.

Snabbt får han sin latte och går och sätter sig vid en utav borden. Tänk om bara Ogge kunds vara sådär...