Tunna väggar - O.M

Tre

Tre
Vi tar allt som det kommer
Och zoomar ut för en stund
Jag ser början på någonting
Fyra våningar upp
- ansiktet

1 april
Jag var helt stum, jag kunde inte säga något. Här hade jag gått och irriterat mig på någon som hade spelat och sjungit i flera timmar och sen så sätter jag på musik och efter trettio sekunder kommer någon och skäller.
Killen kollade på mig med rynkade ögonbryn och en dömande blick. "Ehm ja precis, här svarar vi inte nej"

"Ehm sorry, jag ska sänka" mumlade jag tyst och kollade generat ner i marken men jag kände fortfarande hans brännande blick på mig.

"Vad bra" sa han kort och jag kollade återigen upp på killen, hans gröngrå ögon låg fortfarande på mig.

"Bra" mumlade jag tillbaka.

"Bra" upprepade han och jag kollade på honom med dömande blick innan jag stängde dörren.

"Bra" mumlade jag surt för mig själv till den stängda trädörren.

Resten av kvällen var jag sur pågrund av den okända killen som hade kommit och klagat. Ett par ord hade förstört hela min kväll. Jag funderade på vem den otrevliga killen var men kom inte till något svar. Det enda jag visste om honom var att han gjorde mig extremt irriterad. Inte bara för att han sa till mig om att vara tyst utan för att jag faller extremt lätt för sådana personer som han. Lite mystiska, sexiga i sättet men också lite smått elaka. Jag har inte lust eller tid att gå och crusha ner mig i någon nu. Speciellt inte i min granne. Jag måste hålla mig undan.