Sex
Counting down these seconds
Jumping off these fences
Find another place to start again
The cracks in the sidewalk
I'm over all the small talk
Taking off like fire in the wind
- 5 seconds of summer4 april
Det hade börjat mörkna över Stockholm och jag hade varit på Ikea och handlat och sedan fixat i lägenheten hela dagen. Jag satte mig nu trött ner i den vita soffan som var klädd med gråa och vinröda kuddar som jag hade köpt idag. Min telefon började plötsligt spela några signaler och jag tog fram den och accepterade samtalet."Hej!" jag hörde att hon på andra sidan luren log.
"Hej Fanny" sa jag och Fanny skrattade med sitt vanliga ljusa skratt.
"Du låter sliten. Du kanske behövde sova nu, jag skulle kanske inte ringt" konstaterade Fanny.
"Nejdå, det har bara varit långa dagar. Och jag är glad att du ringde, jag pratar nästan inget alls med folk längre, jag tror jag börjar bli galen" skrattade jag och hon fnittrade lågt.
"Jo men absolut, det tror jag också. Bara ett problem, du har alltid varit galen så det är svårt att bli det då" sa Fanny och jag skakade på huvudet men skrattade.
"Jag saknar dig" mumlade jag och hon andades djupt in.
"Jag saknar dig med. 98 mil emellan oss, detta är inte bra. Du skulle aldrig ha flyttat, jag behöver dig här" sa Fanny.
"Fanny, jag behövde det här och det vet du. Jag behövde komma bort, men det var inte meningen att det skulle bli så jäkla långt" sa jag och snyftade till.
"Ja, jag vet" mumlade Fanny. Det blev tyst en stund men det gjorde inget. Ingen av oss hade något att säga men ändå ville vi inte lägga på. Fanny och jag hade varit vänner så sjukt länge och vi hade inte varit ifrån varandra i mer än två veckor.
"Du?" sa Fanny och jag nickade till svar men kom på att hon inte såg det.
"Ja?"
"Vad är det som låter?" frågade hon och jag lyssnade och jag märkte att det hördes hög musik från lägenheten bredvid.
Jag skakade på huvudet och suckade högt. "Det är killen i lägenheten bredvid, han är fan aldrig tyst"
"Är han snygg?" frågade Fanny kort och jag skrattade till.
"Ja, jag antar det. Men det har inte med saken att göra, han är fett störig" sa jag och ryckte på axlarna.
"Säg åt honom bara" sa Fanny och jag skrattade till återigen.
"Om det bara var så lätt, jag har redan försökt" sa jag och Fanny hummade till svar.
"Men du, du är den snyggaste människan jag känner. Bara gå dit och visa lite charm och flörta lite så kanske han slutar" skrattade Fanny men ändå menade hon det seriöst.
"Jag tror charm inte räcker till denna kille. Han vet nog inte vad charm är, han är ganska ocharmig själv" sa jag och Fanny blev tyst en stund.
"Jaja, jag håller kvar vid mitt alternativ. Jag måste gå nu, ha ett fortsatt bra påsklov och jag älskar dig" sa Fanny och jag suckade, jag ville inte lägga på än.
"Jag älskar dig med, puss och hejdå" sa jag och hon la på.
Min koncentration gick direkt till musiken i lägenheten bredvid där killen hade höjt ännu mer och basen hördes enda in så golvet nästan skakade. Idag var det inte han själv som spelade och sjöng musiken utan idag spelades den från en högtalare.
Jag bestämde mig för att göra som Fanny hade föreslagit och jag gick ut ur min lägenhet och gick över till hans. När jag kom närmare så hörde jag att det var väldigt livat i lägenheten och jag tvekade en stund innan jag knackade.
Dörren öppnades snabbt och framför mig stod killen igen. Jag kollade bakom honom in i lägenheten och det var fullt med folk med öl i händerna och lägenheten låg i ett behagligt ljus. När dörren nu var öppen var musiken ännu högre och basen dunkade i marken. Jag kollade tillbaka på killen. Idag var han mer finklädd och han hade på sig svarta byxor och en vit t-shirt och hans hår var stylat. Han kollade roat på mig och flinade. "Du är tillbaka igen"
"Ja, det är jag och du vet väl varför" sa jag högt för att jag skulle höras över musiken och han kollade oskyldigt på mig.
"Nej det gör jag inte, kan du upplysa mig?" sa han och spelade dum med ett flin på läpparna.
"Du väcker ju fan de döda med denna musik" sa jag och han skattade åt mig.
"Vill du komma in på festen är det bara att fråga" sa han och jag himlade med ögonen. Bakom honom kom Felix och ställde sig vid hans sida och kollade på mig.
"What the.. Ofta hon är tillbaka igen?" sa Felix och kollade på mig med ett snett leende på läpparna.
"Japp. Hon vill ha mig, jag kan se det i hennes ögon" skämtade killen som ägde lägenheten och jag kollade på honom med öppen mun.
"Uh huh, she wants the D" sa Felix och skrattade och killen kollade på mig med ett lekande leende på läpparna.
"Okej, jag tror jag ska gå" sa jag och skakade på huvudet. "Och snälla ni, sänk volymen"
"Man sänker inte volymen på Oscar Molanders fester" sa killen som ägde lägenheten och jag kollade frågande på honom. "Det vet jag, för det är jag som är Oscar Molander"
"Okej, Oscar Molander, kan inte du göra ett litet undantag för mig då?" sa jag lite tystare och bet mig löst i läppen. Jag hade bestämt att ta Fannys tips som nödlösning och det behövdes nu.
"Fan heller. Men du kan komma över vid 11, det är då den riktiga festen börjar" sa han och jag ryckte på axlarna.
"Vi får se" mumlade jag och han flinade emot mig.
"Bra" flinade han.
"Bra" upprepade jag.
"Bra" sa han och stängde dörren.
---
Maybe bra will be our always?
Hahaha bra
BH
Lol jag är så tråkig
VOCÊ ESTÁ LENDO
Tunna väggar - O.M
FanficI en lägenhet med tunna väggar så hör man pojken i lägenheten bredvid lite extra tydligt - OSCAR MOLANDER FANFICTION AU Vinnare av Wattys 2016