Tunna väggar - O.M

Två

Två
jag packar ner min lägenhet
jag vill lämna hysterin
less på skiten så jag kysser skyn
är jagad av min verklighet
skulle vilja speglas av
nånting bättre så jag ger mig av
- Norlie & KKV

1 april
Nu stod jag här, framför den bruna dörren som ledde in till min egna lägenhet. Jag öppnade dörren med nyckeln i min hand och jag steg in i den lilla lägenheten. Alla möbler var redan på plats eftersom mamma hade lämnat av dem och flyttlådorna här dagen innan. Det var inte mycket, men det räckte. En soffa, ett matbord, en säng och några stolar.

Hallen var liten och mörk där jag tog av mig mina Converse och hängde av mig jackan. Jag kom sedan in i det vita lilla vardagsrummet som var ihopbyggt med köket. Toaletten låg in åt höger och mitt sovrum åt vänster.

Lägenheten var inte mycket, men jag gillade den. Jag hade fått den för ett hyfsat pris och den låg ganska bra nära centrum. Hyreshuset hade fyra våningar och på varje våning fanns det två lägenheter. Jag bodde på våningen längst upp. Det låga priset berodde på att väggarna var lite trasiga här och där och man delade på den begränsade mängden varmvattnet i lägenheterna. Även var väggarna dåligt isolerade och det var ofta kallt i rummen. Den hade några fel men det ändrade inte faktumet att det var min alldeles egna.

Jag gick in i köket och satte mig på en av de fyra stolarna och la huvudet i händerna. Det hade varit en lång dag och jag hade huvudvärk. Jag kollade ut genom det stora fönstret i köket och såg solen som började lägga sig bakom hustaken i Stockholmstad.

Jag lutade mig bekvämt tillbaka i stolen och blundade och njöt av tystnaden. Det ända som hördes var det tysta bruset och klockan på väggen som tickade sakta. Plötsligt hörde jag något ljud, det var som om någon spelade på en gitarr. Jag öppnade ögonen och kollade runt i rummet, det var inte min telefon som ringde. Jag ställde mig upp och gick runt i rummet för att hitta källan där ljudet kom ifrån och insåg snart att det var lägenheten bredvid som lät.

Gitarrspelandet fick snart sällskap av en sjungande röst. Rösten hördes dämpat så man kunde inte urskilja vilken låt det var. Jag gick mot badrummet och jag kunde höra rösten ännu lite högre. Nu kunde jag urskilja att det var en mansröst och att den som sjöng inte alls var särskilt dålig. Jag gick ut från toaletten och stängde dörren i hopp om det skulle hjälpa att man inte hörde den längre. Det funkade inte.

Jag suckade frustrerat och satte mig ner på köksstolen och försökte stänga ute sången. Om jag hade velat gå på en konsert så hade jag gjort det, nu vill jag bara ha det tyst. Dessutom hade jag dundrande huvudvärk.

Jag gick in till mitt nästan tomma sovrum och la mig i sängen. Jag la kudden över mitt huvud och äntligen hörde man musiken lika högt. När ljudet ändå letade sig in i mina öron stoppade jag in fingrarna i dem och äntligen var ljudet borta.

Efter ett tag så hade gitarrspelandet och sången slutat och min huvudvärk var borta. Jag ställde mig upp och gick till mina högtalare som jag hade ställt i hörnet av köket och jag kopplade in dem i väggen. Jag kopplade upp dem med min telefon med hjälp av bluetooth och jag satte på min favorit spellista och jag lät en random låt spelas. Jag började plocka runt i köket för att få allt på sin plats.

Plötsligt knackade det på dörren och det var knappt att jag kunde höra det över den höga musiken. Jag gick till dörren och öppnade den. Utanför stod det en kille i min ålder och han rynkade pannan. Han hade ljusbrunt hår och han var klädd i ett par gråa mjukisbyxor och en svart t-shirt. Han såg lite smått irriterad ut men det döljde inte faktumet att han var extremt snygg.

Han la sina armar i kors och harklade sig. "Ursäkta men kan du sänka lite för jag försöker plugga, det är tunna väggar i dessa lägenheter"

------

Nytt och fräscht, hoppas ni gillar det! Ni kan ju rösta om ni känner för det (: