Arton

2.1K 128 23
                                    

Arton
Pokemon, gotta catch 'em all
Its you and me
I know it's my destiny
Pokemon, oh, you're my best friend
In a world we must defend
- ????

38 dagar kvar tills danstävlingen
"Alltså seriöst, jag är orolig för May" mumlade jag när både jag och Ogge gick från Fysiken till våra skåp.

Ogge kollade frågande på mig samtidigt som han stack in handen i hans skåp och lämnade tillbaka sin bok. "Vad menar du?"

"Hon är ju jättesjuk men ändå är hon i skolan" sa jag och ryckte på axlarna och även jag lämnade mina böcker och bytte ut dem mot min träningsväska.

"Det är ingen fara, hon smittar ju inte och det är bara en envis förkylning" sa Ogge och hängde sin svarta träningsväska över axeln och kollade en längre stund på mig.

"Men det var inte det jag menade, det känns som något är fel. Hon är så svag och något känns som något helt enkelt inte står rätt till" sa jag och kollade allvarligt mot Ogge innan vi började gå mot danssalarna. Det var sista lektionen för dagen och vi skulle återigen vara i grupper och jobba på dansen. Vi hade kommit en bra bit på vägen men det var långt ifrån perfektion.

"Vi har ju inte träffat henne idag och nu på dansen kommer hon säkert vara piggare, jag lovar Al" sa Ogge och jag gav honom ett leende även fast jag inte riktigt trodde på honom. Men att han verkade så säker gjorde även mig lugnare. Jag har sjukt lätt att bli orolig och tänka det värsta om alla situationer efter mitt ostabila förflutna och det var skönt att Ogge var lugn.

Ogge och jag anlände till danssalarna och jag sa hejdå till honom innan vi gick in till olika omklädningsrum. Det var nästan tomt då alla redan hade gått in i danssalarna och jag skyndade mig snabbt med att byta kläder. Jag gav mig en snabb titt i spegeln innan jag gick in i danssalen och jag fick känslan av att känna mig som hemma.

"Åh vad bra, nu är Alyssa och Ogge här med och då kan vi börja" sa Viv och slog ihop händerna innan hon satte sig i ringen. Det visade sig att Ogge och jag var sist och vi båda satte oss ner i ringen med dem andra. Jag slog mig ned bredvid Jakob och May och Ogge satte sig vid de lediga platsen mellan Felix och Oscar.

Viv började med att ha ett snabbt upprop och sedan gick hon igenom dagens schema. Vi skulle uppvärma och sedan fortsätta till grupperna för att komma på mer av dansen. Varje grupp har fått delar av låten som de har ansvaret för att göra en koreografi åt och sedan ska man sätta ihop allt. Något som kommer bli sjukt avancerat då alla kommer vilja ha det på olika sätt.

"Bra bra, nu börjar vi tycker jag. Spring ett par varv och sedan stretcha innan vi kör igen med grupperna" sa Viv och gick och satte på en låt som vi kunde springa till. Jag ställde mig smidigt upp och väntade på att May skulle göra detsamma. Det tog ett tag innan hon märkte att alla andra hade ställt sig upp och med mycket möda så var hon uppe på fötterna.

"Hey, är du okay?" frågade jag May när vi sakta började springa mot den ena väggen.

"Jadå" sa May och tvingade fram ett leende men jag kunde se hur hon fick anstränga sig sjukt mycket för att ens ta sig framåt i detta tempo.

"Jag tror dig inte May, kan du inte sätta dig och vila på bänken så kanske du blir mer frisk till morgondagens träning" sa jag och kollade oroligt mot May som bara gav mig en mörk blick tillbaka och ökade takten så hon sprang om mig och hamnade bredvid Ronja istället. Jag gav ifrån mig en liten suck, inte för att May sprang ifrån mig utan för att hon var så sjukt envis. Hon hade envisats med att vara med på varje dansträning även fast hon var sjuk under hela veckan.

När vi var klara med att springa så ställde vi oss i våra vanliga smågrupper, alltså jag, Ogge, Jakob och May. Vi började direkt att dansa igenom det vi redan hade kommit på och sedan så började vi diskutera vad vi skulle göra näst. May var ovanligt tyst då hon under veckan hade pratat på en del även fast hon hade varit lite däven. Jag sneglade över på henne och såg hur hon försökte hänga med i de rörelserna Ogge visade.

Lektionen rullade på och vi fick ihop ett par passade åttor och vi kom in i ett sjukt bra flyt då idéer kom från flera olika håll. Jakob, jag och Ogge jobbade ihop en bra koreografi och jag kunde se hur Viv kollade gillande på oss från håll. Lektionen kom mot sitt slut och vi stannade upp för ett tag för att ta lite vatten och jag gav över Mays vattenflaska och hon log tacksamt.

"Det gick ju fett bra sista 20 minutera så vi kanske borde stanna ett tag och se om vi kommer på ännu mer" sa Ogge och kollade frågande på oss i resten av gruppen.

"Jag kan stanna" sa May tyst och Ogge nickade glatt.

Jakob nickade exalterat och gav Ogge en high-five. "Jaa, vi hade fett flyt i det sista. Jag kan lätt stanna ett tag till" log han och jag nickade sakta och såg på May som stod lite längre bort och såg lite borta ut. Hon vinklade till och blundade en stund innan hon hittade balansen igen.

"May är du okej? Är du säker på att du vill stanna?" frågade jag och May kollade på mig med tunga ögon och hon nickade försiktigt. Vi fyra väntade på att resten av salen skulle lätta upp och att alla skulle gå och byta om. Min blick flyttades mellan May och omklädningsrummen. Hon blinkade långsamt och hade blicken långt borta i fjärran. När salen var tom gick Ogge fram för att sätta på låten och när de första takterna hördes såg jag i ögonvrån hur May ramlade ihop på marken och hon slutade röra sig.

---

Dåligt och oklart.

Tunna väggar - O.Mحيث تعيش القصص. اكتشف الآن