Åtta

2.7K 116 7
                                    

Åtta
Now dance, fucker, dance
Man, I never had a chance
And no one even knew
It was really only you

And now you'll lead the way
Show the light of day
Nice work you did
You're gonna go far, kid
Trust, deceived!
- The Offspring

8 april
Jag skyndade mig ner för trapporna i hast samtidigt som jag slängde min träningsbag på axeln. Jag rusade ut ur trapphuset och vidare mot tunnelbanan där jag så snabbt höll för det blå kortet mot läsaren att jag sprang in i de två dörrarna. Jag fortsatte ner till plattformen och ställde mig uttmattat och kollade på klockan som satt på min vänstra handled. Jag hann precis.

När tunnelbanan kom så gick jag på och satte mig tillbakalutad på ett av sätena och tryckte in hörlurar i mina öron och lyssnade på The Offspring på hög volym. När den kvinnliga rösten i högtalaren sa min hållplats så gick jag snabbt av och började gå vägen mot min nya skola. Jag stannade precis framför ingången och tog ett djup andetag. Min ny skola.

Jag hade aldrig börjat på en ny skola förut, inte direkt. Jag började ju såklart förstaklass men då kände jag redan flera personer och i mitt första år i gymnasiet så hade jag med mig nästan halva av min gamla klass från nian. Men idag var det annorlunda, jag kände inte någon alls.

Jag klev försiktigt in i skolan och framför mig såg jag nu en lång korridor. Den var målad i grått, beige och vitt och skåpen var färgade i varannat ljusrött och varannat vinrött. Jag följde korridoren tills jag kom fram till en informationstavla och jag letade reda på rätt klassrum, 140D, det låg på andra plan. Klockan började närma sig 08:20 och jag hade inte tid att leta reda på mitt nya skåp så jag började direkt röra mig mot lektionssalen. Jag gick upp för trapporna som låg åt vänster och jag gick med snabba steg upp för den med väskan dinglandes på axeln.

Jag steg in genom den vita dörren som det stod 140D på och jag kom in i ett halvtomt klassrum. Elever satt med sina telefoner och några ansikten vinklades åt mig men de tittade ointresserat ner i deras egna värld igen. Jag satte mig försiktigt ner vid en tom bänk på vänstra sidan av klassrummet och jag lirkade fram min telefon som jag alltid gör i obekväma situationer. Jag skrollade instagram och Twitter och kollade snabbt igenom alla My storys på snapchat, det fick mig alltid att må lite extra dåligt dock. Att se sina gamla kompisar ta bilder på varandra när dem har kul och umgås och jag jag själv nästan är 100 mil bort.

"Hey, du måste vara den nya eleven. Kan jag sitta här med dig?" min blick vinklades upp dit rösten kom ifrån och jag gav tjejen ett tillåtande leende och hon satte sig ned bredvid mig. Min blick flyttades direkt till det stora ärret som prydde hennes hals och bröst som syntes tack vare hennes något urringade linne. Bortsätt från det så var hon extremt vacker. Hennes korta men platta chokladbruna hår glänste och hennes långa svarta ögonfransar ramade perfekt in hennes trevliga olivgröna ögon.

"Oj, vad ohövligt att inte presentera mig. Jag heter May-Lou men du kan kalla mig May. Och ja, May som i månaden Maj fast på engelska" skrattade tjejen, May, och gav mig ett vitt leende med hennes perfekta tänder. Killarna måste vara efter henne konstant hela tiden.

"Hej May, vilket vackert namn. Vi ska ha matte nu, right?" frågade jag och hon nickade entusiastiskt.

"Vad går du för inriktning?" frågade May och jag kollade oförstående på henne. "Alltså musik, drama och skådespel, dans, medietekniker..,?"

"Dans" sa jag och nickade kort. "Jag går dans"

"Oj vad kul! Det gör jag med! Vi har dans efter denna lektion, jag kan visa dig till danssalarna om du vill" sa May och jag nickade tacksamt. Jag hann inte säga något mer för just då kom även läraren in som presenterade sig som Lotta, hon verkade hemsk. Hon hälsade mig välkommen med att be mig göra 20 uppgifter i matteboken och bad mig göra mig redo för prov på kapitel 4 nästa vecka.

Lektionen rullade på ganska bra då matte är något jag har ganska lätt för, vilket många finner konstigt så de anser att matte är det svåraste ämnet.
May visade mig sedan till mitt skåp innan hon och jag tillsammans gick till omklädningsrummet vid danssalarna. Det hade redan fyllts med sju, åtta stycken tjejer som stod och bytte om, jag kände igen ett par stycken från mattelektionen. Jag kollade bort från de okända tjejerna och bytte sedan om från mina jeans till ett par löpartights och en större tröja, det som jag oftast dansar i.

När både May och jag var ombytta så klev vi ut i danssalen och jag stannade upp när jag kom in i det ljusa rummet. Det var en extremt stor sal med speglar på tre av de fyra väggarna. Ljudanläggningen som var placerad över väggarna var väldigt flashig och allt i salen var fräscht. Det var så annorlunda mot den sunkiga salen hemma i min hemstad som jag hade dansat i under hela min barndom.
May gav mig ett kort leende innan vi fortsatte längre in i salen och satte oss längst väggen som ett fåtal andra också hade gjort.

"May!" våra blickar flög upp mot den gälla rösten som kom från andra sidan rummet. En blond tjej kom springande med hoppsasteg mot mig och May. May ställde sig snabbt upp och gav tjejen en kram och sedan kollade de ner på mig.

"Detta är Ronja, hon dansar också här" presenterade May och jag tog Ronjas hand och skakade den.

"Ohh det är du som är den nya eleven" sa Ronja som om det var det märkligaste hon hade hört men hon log ändå emot mig. Jag ställde mig upp och lyssnade på när de två kompisarna pratade om allt som hade hänt under lovet och jag var fascinerad över hur några kunde prata så snabbt.

Min uppmärksamhet riktades sedan mot skriken som kom från ingången och jag blev extremt chockad när jag såg vilka det kom ifrån. Killarna gick och pratade högt med varandra och de gav varandra slag lite här och där på det sättet killar gör. Deras blickar vandrade runt i rummet och fastnade på May och Ronja och de vände sina steg hittåt. Jag själv vände ryggen åt dem och började pilla på min svarta vattenflaska.

"Ey May, varför kom inte du och Ronja på min fest här om dagen?" sa killen besviket men man hörde den lekande tonen på hans läppar.

"Ogge, vi har bättre saker för oss än att hänga på dina schabbiga fester" skrattade Ronja och jag kunde höra att Ogge skrattade.

"Hey" sa May och petade på mig och jag vände mig sakta om. Jag vägrade att kolla på Ogge så jag styrde mig blick till Mays gröna ögon istället. "Detta är den nya eleven"

"Åh är det inte min självaste granne" sa Ogge och gav mig ett flin och jag kollade försiktigt upp på honom. Bredvid honom stod även Felix, Omar och Oscar med varsin vattenflaska i handen.

"Mm" mumlade jag kort och Ogge flinade enkelt mot mig innan hans blick flyttades mot den äldre kvinnan som kom in i rummet.

"Schapp schapp, låt oss börja lektionen. Alla samlas i en ring i mitten som vanligt" ropade kvinnan och alla gick med snabba steg och satte sig i ringen och lektionen började.

Tunna väggar - O.MWhere stories live. Discover now