Nya perspektiv ~ foscar

9.

10 september 2013

Jag hör hur ni skrattar och pratar ute i vardagsrummet från där jag sitter i mitt rum. Efter en stund får jag nog av att sitta ensam inne på mitt rum så jag öppnar dörren och går långsamt ut i vardagsrummet där ni sitter med tvn på men ingen bryr sig om programmet som spelas, istället pratar ni om allt och ingenting och då och då bryter ett skratt konversationen.

"Hur fick ni tag på alkoholen?" Frågar jag förvirrat när jag synar vodkan, ölen och cidern som står på soffbordet. "Vi har våra kontakter baby" yttrar du och blinkar med ögat mot mig innan du tar en klunk av ditt glas med någon mystisk blandning.

"Om du tjallar för mamma och pappa så dör du" hotar Ogge och jag himlar med ögonen som svar. Varför måste han behandla mig som ett litet barn? Inför dig dessutom.

"Vill du smaka baby?" Frågar du sedan med en lurig stämma och jag möter förvånat din blick. "Oscar vafan, sup inte ner min lillebror" yttrar Ogge och bara för att bevisa att jag kan så rör jag mig mot dig och slår mig ner bredvid dig i soffan. "Äh Felix klarar det, visst gör du det babe?" Yttrar du retsamt och blinkar med ena ögat som att vi har något speciellt du och jag. Och jag faller pladask för det så jag nickar instämmande innan jag tar emot glaset du sträcker fram.

Försiktigt placerar jag läpparna om glaset och vinklar det något så att vätskan når mina läppar. Jag tar en stor klunk men ångrar mig snabbt, smaken är fruktansvärd. Men envist sväljer jag ner det och blir belönad med din arm om mina axlar.

"Välkommen till alkoholens vackra värld" yttrar du skämtsamt innan alla killarna brister ut i skratt inklusive jag.

Trots att alkoholen gör mig illamående så tar jag en klunk till, jag känner mig stor och jag känner mig som en i mängden.