Nya perspektiv ~ foscar

41.

14 augusti 2016

"Hej skithög" ropar du från köket när jag kliver in genom ytterdörren och jag brister ut i ett högt skratt varpå du svarar med ett flin när du kommer mig till mötes i hallen. "Wow, smeknamnen blir bara bättre och bättre" yttrar jag ironiskt och du skrattar lågt innan du hjälper mig att trä av mig jackan trots att jag mycket väl klarar mig själv.

"Jag tänkte extra länge på det här" yttrar du stolt och jag flinar innan jag med armarna knutna bakom din nacke pressar läpparna mot dina i en passionerad kyss som du villigt besvarar.

"Har du varit en såpass fin pojkvän och lagat middag?" Yttrar jag samtidigt som jag med din hand i min går in i köket efter att kyssen avslutats. "Ja det finns nog lite rester kvar till dig som vi kan skrapa ihop, bättre än att slänga det liksom" yttrar du skämtsamt och jag smäller till dig på axeln på skämt.

"Nej men jag kan nog fixa något, blir pannkakor bra?" Frågar du och jag låtsas fundera innan jag nickar ivrigt. "Inte direkt trerätters men fine" yttrar jag skämtsamt och du skakar flinandes på huvudet åt mig. "Diva" yttrar du skämtsamt och jag gör en gest med handen som ska representera att jag slänger med mitt icke-existerande långa hår.

När du ställer dig framför spisen och börjar steka pannkakorna som vi snabbt vispat ihop så låter jag mina armar ömt omfamna din midja och lutar min kind mot din bara rygg.

"Jag har saknat dig" yttrar jag tyst och du placerar din lediga arm över min ena. "Jag har saknat dig med, trots att vi sågs för bara några dagar sedan" besvarar du och jag ler.

"Jag vill vara med dig, hela tiden" yttrar jag tankspritt och du hummar svagt. "Flytta in" yttrar du sedan och jag tystnar, lyfter försiktigt kinden från din rygg varpå du vänder dig om så att våra blickar möts.

"Är du seriös?" Frågar jag förvånat och du rycker lite på axlarna och ler fagert. "Varför inte? Jag vill ha dig här varenda sekund av dygnet och det lättaste vore väl om du flyttade hit?" Yttrar du med en öm, lugn röst och jag ler.

Men något gör mig tveksam, trots att det är något jag drömmer om, att kunna bo tillsammans med dig. Men vad skulle Ogge säga om att jag flyttade hemifrån, hem till dig när han inte ens accepterat vårt förhållande?