Nya perspektiv ~ foscar

12.

6 juni 2014

Jag står tillsammans med mamma och pappa och väntar på Ogges och ditt utspring. Idag är dagen då ni tar studenten och trots att det är en av era lyckligaste dagar så känner jag mig nedstämd. För Ogge har berättat att du kommer att spendera det kommande året utomlands, om inte mer efter det. Och jag som är van att träffa dig nästan varje dag pågrund att du ständigt hänger hemma hos oss blev inte speciellt glad när jag fick den nyheten.

Uppslukad i mina tankar märker jag knappt att ni kommer springandes och du överraskar mig genom att lyfta upp mig i din famn och snurra mig något varv vilket får mig att skrattandes knyta armarna runt din nacke och krama om dig ordentligt.

När vi sedan är hemma i vår trädgård tillsammans med släkt och vänner så håller jag mig undan från resten. Självklart är jag glad för min brors skull men vetskapen om att jag inte kommer att träffa dig på ett bra tag gör mig ledsen.

"Hey babe, vad gör du här bak?" Din röst avbryter mina tankar där du dyker upp bakom husknuten där jag står undanskymd. "Hej" yttrar jag bara med en lågmäld röst och du går närmare mig.

"Det kommer bli tomt utan dig" yttrar jag sorgset och du möter min blick med en svårtolkad glimt i ögonen. "Ja, jag kommer sakna att alltid ha dig i närheten" yttrar du och jag ler svagt.

"Jag hade velat vara där när du börjar gymnasiet. Men du får faktiskt förbli singel tills jag är tillbaka" skämtar du och jag ler svagt över din kommentar. Trots att jag vet att du bara menar det som ett skämt så kan jag inte låta bli att hoppas, hoppas att saker och ting kanske förändras när du kommer tillbaka.

"Vi får väl se" retas jag och du flinar. När jag vänder mig om för att gå tillbaka till resten av folket så tar du tag om min handled och pressar upp mig mot husväggen.

"Jag vill ha en sista kyss innan jag åker" yttrar du med en svårtolkad röst och jag fuktar mina läppar med tungan innan dina läppar möter mina och vi kysser varandra gömda bakom husknuten.

. . .
Uppdaterar jag för mycket? 🙈