Nya perspektiv ~ foscar

17.

20 maj 2016

Jag gömmer telefonen under bordet så att jag kan fortsätta skriva med dig trots att jag sitter vid köksbordet och äter med familjen.

Kolla snap ;)

Ditt sms får mig nästan att sätta maten i halsen, för jag har redan en gissning på vad du har skickat. Jag svarar svävande på något mamma frågar medan jag klickar mig in på appen och öppnar din snap. Bilden består av dig som poserar med endast en handduk knyten runt höfterna och ett flin på läpparna. Genast känner jag hur det ilar till i magen.

"Felle, har du något på g eller?" Frågar Ogge med en retsam stämma och blickar ner mot min hand där jag gömmer telefonen under bordet. Jag lyfter blicken för att uppräcka att mamma och pappa lämnat rummet och det bara är jag och Ogge kvar.

"Kanske det kanske" yttrar jag lurigt och flinar samtidigt som jag låser telefonen och blickar upp på Ogge vars ansiktsuttryck har byts ut mot ett desto allvarligare.

"Har du någon kontakt med Oscar fortfarande förresten?" Frågar han plötsligt och jag möter misstänksamt hans blick. "Hurså?" Frågar jag avvaktande och han suckar innan han sjunker ner på stolen bredvid mig.

"Jag vill inte att du har någon kontakt med honom, han har förändrats Felix och han är fan inte en bra kille längre. Han leker bara med killar" yttrar han och jag rynkar lite på pannan.

"Jag trodde ni var bästa vänner" yttrar jag förvirrat och han suckar. "Jag bröt kontakten med honom för ett bra tag sen. Blev trött på hans beteende. Bara håll dig borta från honom om han skulle försöka ta kontakt igen, okej?" Yttrar han och jag förblir tyst.

"Jag vill bara skydda min lillebror" yttrar han sedan samtidigt som han lämnar köket och den kommentaren får mig att himla med ögonen.

Trots att jag kanske borde lyssna på hans varningar så klickar jag upp vår konversation, jag kan faktiskt ta hand om mig själv.

Låt mig bjuda på middag imorgon kväll?

Med ett leende svarar jag på smset, Ogge överdriver bara. Du är som du alltid varit, flirtig men samma gamla Oscar.

Absolut ;)