trettiofyra (sista kap)

128 4 0
                                    

4 juli 2015 (en månad senare)

OMAR

Signal efter signal tjuter i örat och jag biter nervöst på underläppen.

"Hej" säger Sabrina och jag blir lycklig i hela kroppen av att höra hennes röst. Jag slutar bita mig i läppen och nervositeten släpper.

"Hej! Jag undrade om jag kunde komma till dig eller tvärtom" säger jag glatt. Hon tycker det låter som en bra idé så vi avslutar samtalet och jag går mot hallen gör att gå ut och ta bussen till henne.

/////////

"...och här bor jag!" Säger hon och ler när vi kommer in till hennes rum. Det är välstädat, men ändå väldigt plottrigt och fyllt med saker men på ett organiserat sätt. Det är fint.

"Hur hamnade vi här?"'suckar jag. Inte på ett olyckligt vis, utan mer på ett lyckligt vis. För jag vet ärligt inte svaret på min fråga. Det känns inte alls länge sedan jag fick det dör sms:et, jag minns det så väl. Allt började med ett litet spel. Det skulle tagit totalt 2 år innan vi blev av med varandra. Nu har det gått några månader och jag har ingen plan på att bli av med Sabrina.

"Jag vet inte" svarar Sabrina glatt och skuttar fram till mig på sina kryckor och kramar om mig. Hon släpper kryckorna och de faller till golvet. Hon lutar sitt huvud mot min axel och jag drar in hennes lukt.

"Omar" viskar Sabrina. "Jag måste säga en sak" fortsätter hon.

"Vadå?" svarar jag, aningen oroligt.

"Jag älskar dig" svarar hon i en kärleksfull viskning.

"Jag älskar dig med"

-
SLUT! Ja det var då sista kapitlet! Hoppas ni gillade det. Jag kände att jag ville ge denna ett lyckligt allt hehe.

KOMMER SNART NYA BÖCKER!!!

Falling | o.rWhere stories live. Discover now