Brothers

Del 46 - Lägg korten på bordet...

"Så du tänkte dra på egen hand va?!"

Orden är riktade mot Omar.

"Va?"

"Efter allt vi har gått igenom tillsammans?" säger Felix upprört. "Är Rolands erbjudande verkligen så lockande för dig eller?"

"Felix lugna dig!"

Ogge knuffar bort honom från en chockad Omar.

"Vad har det tagit åt dig?" fortsätter han oförstående. "Vad pratar du om?"

Felix ignorerar Ogges frågor.

"Är det sant?" fortsätter han istället uppjagat, och ser Omar stint i ögonen.

"Vilket då?" försöker Ogge igen. "Felix, vad är det?"

"Va? Är det det!?" skriker Felix när Omar inte säger något. "Tänkte du dra? Tänkte du det? Svara!"

Ogge tar tag i Felix arm. "Tala klarspråk människa! Vad snackar du om?"

"Omar ska tydligen ge sig av på en egen singelkarriär, utan oss."

Felix ord får tiden att stanna inne rummet. Alla ser frågande på Omar. Själv ser han helt förskräckt ut.

"Va nej! Det är inte sant! Vem har sagt det?"

"Din nya privata manager", fräser Felix irriterat.

"Stopp!" Oscar bryter sig in i samtalet. "Jag fattar ingenting! Omar vad pratar Felix om?"

"Det undrar jag med?" säger Omar skärrat. "Vad har Roland sagt till dig Felix?

"Något jag verkligen hoppas inte är sanningen", får han till svar.

"Snälla Felix, förklara vad du pratar om", ber Ogge.

Förvirringen är ett faktum, och Felix tar ett kort andetag innan han fortsätter.

"Roland erbjöd mig att lämna gruppen för en solokarriär."

"What?!" Ogge ser chockat på sin bandkamrat.

"Det är sant", fortsätter Felix. "Han sa att jag var precis vad marknaden letade efter, men när jag vägrade nämnde han något om att Omar också var inblandad."

Felix vänder blicken mot Omar och sänker rösten.

"Och nu undrar jag bara. Hur?"

Omar möts av sex misstänksamma ögon. Även jag kollar upp på honom. Påminns om samtalet jag hörde i huset vi bodde i första natten på resan. Har han verkligen valt att lämna?

"Roland sa precis likadant till mig", suckar Omar tillslut. "Att jag var ämnad till att bli nästa världsstjärna. Om jag bara lät honom sköta det praktiska, så skulle jag snart kunna konkurrera med Justin Bieber, enligt honom då."

Ogge och Oscar bara gapar. Felix i sin tur står med armarna i kors och väntar på en fortsatt förklaring.

"Roland erbjöd mig en karriär", fortsätter Omar lugnt. "Men jag sa nej. För er skull, för våra fans skull, och för min. För oss. Jag skulle aldrig lämna er. Det har ni mitt ord på."

Felix andas högt och ilsket, men höjer tvekande ett ögonbryn mot Omars uttalande. Oscar och Ogge vet inte vad de ska göra. Som två istappar står de mitt emellan och ser från den ena till den andra. Själv vill jag bara resa mig och gå. Orkar inte höra mer. Hela min uppväxt har bestått av bråk och vassa ord. Jag är trött på det, men vad kan jag göra?

"Jag vill inte ha en karriär utan er", fortsätter Omar säkert. "Lita på mig. Rolands löften betyder inte ett dugg för mig. Ni betyder mycket mer. Men jag vet inte hur jag ska kunna övertyga er om det nu."

"Nej det kan du allt få svårt för", säger Felix hårt, vilket får Omar att se djupt sårad ut.

"På riktigt", undrar han tyst. "Trodde ni det om mig?"

"Nej klart inte", säger Oscar, skakandes på huvudet. "Jag litar på att det du säger är sanningen."

Omar skänker honom ett tacksamt leende som besvaras. Felix ger sig dock inte så lätt.

"Om du nu aldrig tänkte tanken, varför har du då inte tidigare sagt något om detta till oss?"

"För jag ville inte att ni skulle ta det så här", förklarar Omar, utan att vika av med blicken från Felix. "Hade du sagt det? Om du vore jag?"

Konfundersamt kniper Felix ihop läpparna.

"Nej", mumlar han sedan.

Obehaglig tystnad uppstår, och jag önskar mig bara bort därifrån. Om man blundar, och låtsas att man är någon annanstans, kan man försvinna då? Bara litegrann åtminstone?

Felix blir den som bryter tystnaden.

"Hör här", säger han allvarligt, sänker rösten och ser runt på de andra. "Vi måste hålla ihop, för gruppens skull. Våra fans behöver oss. Vi kan leva på musiken resten av livet, men hur länge gruppen kommer vara, det vet vi inte."

Han vänder huvudet mot Omar och fortsätter.

"Om du säger att du inte tänker lämna oss, så litar jag på dig. Men är det någon annan här som har några andra planer gällande The Fooo?"

"Conspiracy", muttrar Ogge knappt hörbart.

"Va?" Felix ser uppfordrande på honom.

"Nej inget."

"Dåså. Andra planer någon?"

Ingen säger något. Killarna bara tittar tyst på varandra. Alla förutom Ogge. Han biter sig i läppen, men försöker spela oberörd. Felix ser misstänksamt på de andra. Möter Omars osäkra blick och Oscars neutrala ansikte. Han rör inte en min. Totalt oläsbar.

"Bra", muttrar Felix tillslut. "Ska vi köra igång igen eller?"