Maya Scar och Natt Fängelset

Pusselbitar faller på plats

Alla lägermedlemmarna samlades nära läger elden runt Keiron och Mr. D. Jag ställde mig mellan Percy och Connor, som väntade otåligt på att Keiron skulle börja.
Keiron tittade ut över oss och när ingen pratade eller gjorde något annat ljud började han.
" Välkomna! I dag är våra lag ledare Ares och Athena. På Athenas lag tillhör stugorna förutom Athenas då, Dementer och Apollo. Sen på Ares lag är det då Ares, Hermes och Hefaistos.
Athena bär röda hjälmar och Ares blå. " sa han med en djup och allvarlig röst.

Annabeth och några av hennes syskon kom springandes med en stor flagga med en uggla på som täckte nästan hela flaggan.
Deras lag jublade och applåderade.

Mitt motståndar lag verkade tufft. Jag visste att Athena var väldigt strategiskt och att Apollo var väldigt duktig på bågskytte. Dementer ungarna har jag ingen aning. Det enda de kan göra är väl att få blommor att grönska? Haha.

Sen sprang en stor tjej fram, samma tjej som Percy dränkt i toalett vatten, och några av hennes med en röd flagga bärandes mellan varandra. På flaggan fanns ett stort vildsvinshuvud. Den här gången applåderade och jublade mitt lag. Jag med.

Vårat lag verkade också tufft. Ares ungarna var skickliga krigare. Hefaistos barnen visste jag faktiskt inte. De såg iallafall farliga ut. Hermes ungarna verkade vara rätt underskattade märkte jag. Men flinen på tvillingarna Stolls läppar sa tydligt att ute i skogen fanns några överraskningar för Athenas lag.

" Ni kan reglerna. Flaggan ska gömmas, men man ska ändå kunna se den tydligt. Jag ger er fem minuters taktik snack, men inget mer. Låt bäste lag vinna. " sa Keiron och han nickade mot mig.

Alla i laget samlades omkrig varandra.
" Hörru du, de här kan du inte använda. " sa Luke och drog upp alla mina pilar ur mitt koger.
Jag ryckte tillbaka dem.
" Varför inte?" Sa jag och blängde aningen på honom.
" Om någon träffas kan det orsaka allvarliga skador. Här, ta de här istället. " förklarade han och gav mig några pilar med trubbig spets.

Det är klart. De riktiga pilarna var ju sylvassa och tänkt för att döda.

Jag muttrade tack och stoppade dem i kogret.

" Okej. Jag och de flesta från Ares stuga attakerar mest. " sa den stora Ares tjejen " Hefaistos försöker ta så många fångar som möjligt och Hermes har fällor där ute, va?"
" Det kan du lita på. " svarade Travis.
" Jag och någon till söker efter flaggan. " sa Luke " Varför inte du Percy?"
Percy spärrade upp ögonen.
" Men jag..." började han.
" Toppen, okej. " avbröt Luke.

Jag hade ingen aning vad jag skulle göra. Mitt vapen var ju inte så lämpligt i när strid.

" Maya, i dina pilar finns det olika sorts spetsar. Vissa har nät och sånt. Så om du ser några farliga från andra laget fånga in dem på något sätt. Det bestämmer du där. " sa en kille från Ares stuga jag aldrig sett men han visste tydligen mitt namn.
" Uppfattat. " sa jag och kunde inte hjälpa att le.

Vi krängde på oss rustningen eller vad det nu kallas, det som ska skydda en iallafall och en hjälm som hade en stor blå fjäder/tuppkam uppe.
Jag hängde kogret över axeln och kände mig redo.

" Hörni! Och vi gömmer flaggan i gläntan!" Meddelade Ares tjejen.
" Bra, Clarisse. " sa Luke till henne, så jag antar att hon hette Clarisse.
Just när han hade uttalat 'isse' i Clarisse blåste Keiron i hornet. Nu hade spelet börjat.

Clarisse och några av hennes bröder sprang åt ett håll. Percy och Luke åt ett annat. Connor och Travis rakt in i skogen och alla andra hur som helst.

Jag sprang också in i skogen. Vart, har jag ingen aning men jag sprang. Som aldrig förut. Jag sprang så fort att jag inte märkte att det var fiende mark.