Out Of Town Girl (Justin Bieber)

Kapitel 2

  ”Så är du taggad?” frågade mamma när hon startade bilen för att började köra bort mot flygplatsen. Hon hade ett stort leende på läpparna, inte direkt diskret med att hon gillade den här iden. Jag visste att det här var hennes ide att skicka iväg mig. Hon tycker att jag har börjat gå över styr och tycker att jag behöver ”bättra” mig. Fuck that. Jag kommer inte förändras ett dug. Jag kommer fortsätta på samma sätt där borta. Jag behöver inte bli fixad. Det är inte en jävla sjukdom som jag fått eller något. Dem överdriver ju bara. Det är väll inget fel att ha lite kul. Visst jag har förlorat några fans sen jag började festa och allt det där. Men vem bryr sig, jag har fortfarande tillräckligt med pengar att kunna bada i. Jag fyller fortfarande alla arenor jag åker till och det står fortfarande en massa tjejer utanför mitt hotell. Jag har förlorat många fans men det är för det mesta bara unga fans. Så det var inte en så stor förlust om du frågar mig.

  ”Justin jag frågade dig en fråga. Du kan i alla fall vara artig att svara när jag pratar med dig”

  ”Vad vill du att jag ska säga mamma? Du vet vad jag tycker om det här så varför frågar du ens? Du vet vad du kommer få för svar. Du får samma svar varje gång du frågar”

  ”Ja jag vet men jag hoppas varje gång att du ska ha ångrat dig. Att du ska ha insett vad det är som egentligen händer med dig och slutat tänka med din rumpa istället för huvudet”sa mamma irriterat och en aning sårat. Hon drog bort blicken från mig och fäste den på vägen istället.

  Jag visste att mamma inte gillade vad jag gjorde och att det på något sätt sårade henne. Men varför visste jag inte. Det var ju mitt liv och jag borde få göra vad jag vill med det. Jag är 19 år och får egentligen göra vad jag ville. Så varför följde jag egentligen med på det här? Jag skulle ju kunna vara kvar här hemma och leva livet.

Adrias perspektiv

  ”Pappa varför måste jag fixa det här för?”

  ”För att jag vill att det här ska vara klart när Justin kommer hit”

  ”Är inte hela poängen med det här att Justin ska få tillbaka fötterna på jorden. Borde vi inte låta honom fixa det här själv då? Han har ju blivit så här för att han är en bortskämd snorung och”

  ”Adria skärp dig nu. Ja Justin är här för att komma bort från det liv han har levt på senaste tiden men det betyder inte att vi ska behandla honom som ett djur. Vi ska behandla honom som vilken annan gäst som kommer hit. Okej” frågade pappa och jag nickade smått. Han log stort mot mig och gav mig en snabb klapp på axeln innan han gick ur ladan.

  När han väll var ur hör håll suckade jag högt och bankade in huvudet i pelaren några gånger. Vi har nu spenderat dem tre senaste timmarna till att fixa till ladan lite. Så att den skulle vara fin när Justin kommer hit. Vi har rensat den halvan som skulle vara Justins sida på allt hö och skit som pappa kallade det. Han sa att det var ohälsosamt och inte passade att ha i ett rum där man skulle sova. Men jag visste att det bara var rena rama lögnen. Jag har sovit här uppe sen jag var 10 år och pappa har aldrig sagt ett ord om att det är ohälsosamt. 

  Han gör bara allt det här för att imponera på Pattie eller vad hon heter. Justins mamma. Jag visste att dem en gång i tiden hade något på gång och jag tror inte att min pappa kommit över det helt. Han pratar fortfarande väldigt mycket om henne så det skulle vara svårt att tro att han glömt det.

  Han har fixat en helt ny säng till honom, fixat bättre belysning och allt. Men om ni frågar mig så gjorde han det sämre, sabba det. Jag gillade det innan han började fixa och dona här. Det var mycket mysigare och hemtrevligare. Nu ser halva ladan bara ut som ett, okej jag vet inte vad jag ska förklara det som men ja ja. Ni förstår att jag inte gillar det och det var poängen.