Bit min läpp

fem tatueringar

Klassrummet töms och till slut står endast jag och Hugo där. Solens strålar som sökt sig in i salen synliggör allt damm som dansar i luften.
"Du är då en smart en"
Han lutar sig mot katedern och drar upp ärmarna. Ett klutter av tatueringar täcker hans armar. Vissa är vackra, vissa är otäcka. En lilja väcker min uppmärksamhet. Den vilar ensamt mitt i havet av dödskallar och ormar.
"Tursam skulle jag vilja kalla det" svarar jag och lyfter min studerande blick.
Han höjer ögonbrynet i förvåning. Han har två proportionella ärr som skär vid kanten av ögonbrynet. Det får honom att se stygg ut.
Det får honom att se sexig ut.
"Ja alltså att jag inte föddes naiv som resten av denna klass"
Han skrockar åt min förolämpning, och drar sig närmare mot mig.
Han är bredaxlad och vältränad, och jag skymtar de muskulösa drag som diskret gömmer sig under den tajta skjortan.
Vi står så nära att hans andning smeker min kind.
Vi står så nära att jag kan se djupt in i hans ögon.
Jag ser en svag nyans av blå som vävs in i hans mångfärgade iris. Rodnaden når upp till min panna, men jag bryr mig inte. Den intima känslan av närhet får mitt hjärta att slå snabbare.
Dudunk.
Dudunk.
Dudunk.
Dudunkdudunkdudunkdudunk.
Han böjer sig sakta fram. Jag andas kraftigare och blundar mina ögon. Sedan viskar han i mitt öra.
"Säg till om"
Han tar en konstpaus. Mina öron är stekheta. Mina mungipor fyllda med saliv.
Om vad. OM VAD?
"Säg till om du behöver gå ifrån klassrummet för att, ja du vet, byta om eller så." fortsätter han lite halvt osäkert.
Mitt hjärta blir till sten och faller. Jag vill sjunka under jorden.
Fyfan vad pinsamt! Jag skrattar nervöst.
Hur fan tänker han sig att jag ska svara på det? Jomen jag säger till när blodet börjar forsa så kan du byta min blöja.
"Jag ska nog gå nu" säger jag stelt och småspringer mot dörren. Innan jag stiger över tröskeln till korridoren ropar han efter mig.
"Söta fräknar förresten"

Jag har lite blandade känslor för Hugo Bäck...