One step too late

17 - Påsar som luktar himmelskt

Ninas POV

- I will give you one last chance, where has Daren Stanley been hiding the last few weeks? Bens röst är hård, nästan läskig. Men jag tycker mig se ett flin rycka i mungiporna på honom.

- Stanley hides everywhere and nowhere. You'll never find him, säger den kaxiga mannen som står på sina knän på det hårda, kalla betonggolvet.

- Okey, you kind of asked for it. Have a good afterlife, wherever you end up, säger Ben med ett flin likt jokerns.

Psycko-Ben är tillbaka. Han tar tag om mannens huvud, och tvingar ner det under ytan i en plastlåda fylld med vatten framför honom. Mannen skriker, och luftbubblor flyter upp till ytan. Hans smutsblonda hår färgas mörkt, och kragen av den mörkgråa college-tröjan färgas svart.

Vi står i en nedlagd boxnings-lokal. Ringar, boxningssäckar och hopprep fyller det tomma rummet. Det är mörkt och kallt, det är nästan så att det luktar mögel också.

Jag vänder mig om, för att slippa se mannen drunkna i vattnet. James ser mig, och tycker nästan lite synd om mig. Han räcker fram sin hand, och höjer på ögonbrynen. Jag nickar, och går fram till honom. Hans hand fattar tag om min och sedan drar han ut mig till ett rum bredvid. När vi går förbi dom andra, som står i en ring runt Ben, så ser dom tomma ut. Inga blickar eller känslor visas. Jag antar att dom har vant sig.

Vi kommer in i rummet, och där sitter Andre i en kontorsstol. Hans hår har åkt framför ögonen på honom, och han tittar på en bunt papper som han har framför sig. När han tittar upp och ska säga någonting så ringer hans mobil. Han svarar, och viftar med handen mot honom. Inte förens då släpper James mig och puttar mig mot Andre. Jag snubblar klumpigt fram mot andre. När jag kommer fram, så drar han mig nära honom.

Med den ena handen håller han i mobilen, och den andra smeker han min arm med.

- Yes. So he have been visiting that resturant the last three days, regularly? - Okey, then I see. Thank you for the information, Dennis.

Andre lägger på, och slänger Iphonen på bordet. Sedan ser han upp på mig.

- Vad får dig att vilja vara härinne? Frågar han, och hans händer fångar mina höfter.

- Jag har inte lust att se Ben dränka en man, live.
Andre ler lite och lyfter upp mig på bordet.

- Vem pratade du med över telefon? Frågar jag samtidigt som jag placerar mina händer runt hans nacke.

- En man vid namn Dennis Marshall. Han hade info om Daren, och jag behövde den. Så han gav mig den, svarar han enkelt och ställer sig upp. Ben ställer sig i dörröppningen, och nickar åt oss. Dags att dra.

Hälften av gänget, alltså jag, Andre, Ben, och James går ut ur lokalen, via bakdörren. Den andra delen, Alex, Jason, Mike och Victor städar snabbt bort alla spår efter oss.

När vi är ute på gatan, sätter vi oss i en svart bil och kör iväg mot hotellet som vi bor på, för nu. Andre kör, James i passageraresätet och jag och Ben i baksätet. Inte kort efter, kör en liknande svart Bil bakom oss, alltså den andra gruppen.

Jag är trött, men det är inte så konstigt med tanke på att klockan är snart ett, på natten. Jag lutar mig mot Bens axel, och bara vilar lite. Hand hand dras nerför mitt huvud längs mitt hår. Det avslappnar mig. Alla tankar på att Ben precis har tagit livet av en annan person, är helt borta.