In your arms - The Fooo Fanfiction

Kapitel 10: Skäggskum

-Gott nytt år Emelie, säger mamma och ger mig en kram från sidan.

-Gott nytt år, mamma, svarar jag och kramar om henne. Hon släpper mig för att kunna krama om resten av personerna som står vid den lilla sjön.

Mira ställer sig bredvid mig på vänstra sidan och Lovisa ställer sig på min högra.

-Gott nytt år tjejer! Säger jag och vi omfamnar varandra just som första raketen skjuts upp i luften.

Och det nya året börjar.

----

Nästa dag

----

Jag vaknar och sträcker på mig. Jag ställer mig upp och drar på mig ett par svarta mjukisbyxor som hänger över en stol.

Jag går och ställer mig vid min garderob. Mitt på ena dörren sitter en bild där Omars, Oscars, Ogges och Felix breda leenden lyser mot mig.

Jag har inte träffat dem, men Omar har pratat sjukt mycket om dem. Han gav mig en poster på dem och jag valde att sätta upp den, det är ju min brors band!

Jag går och sätter mig på den blå snurrstolen som står vid skrivbordet. Jag böjer mig över stolsryggen och tar upp en sliten blå bok ur min lilla vita ryggsäck med ugglor på.

Jag öppnar boken på en ren sida och låter handen med en penna i, dansa över den vita sidan.

När jag tittar på det som träder fram på pappret ser jag att jag känner igen ansiktet. Skarpa kindben, stort rufs till hår och stora, öppna, oskyldiga ögon.

Utan att jag var medveten har jag ritat av Oscar. Jag har inte träffat honom men ändå kan jag känna hur han blir levande och jag riktigt känner hur han är. Snäll, känslig och bryr sig om alla.

Jag har alltid haft förmågan att rita utan att vara medveten. Alla tekningar har något med framtiden att göra.

Plötslig går det upp för mig att jag har ritat hela mitt liv, i förväg.

Jag skriver som vanligt dagens datum i hörnet. Sedan backar jag tillbaka till början av min bok.

Första teckningen är en kort kvinna med långt mörkbrunt lite lockigt hår. Dock är den svartvit eftersom jag ritar alla teckningar med blyerts.

Jag upptäcker att det är Wilnur, min mamma. Som jag har ritat av 2 januari 2005.

Jag vänder fram några blad och ser min egna bror framträda på sidan.

Ritad 15 maj 2010.

Jag vänder fram ett blad och ser att den 20 maj 2010 har jag ritat 4 killar som står tillsammans och skrattar.

Jag vänder på huvudet och tittar på min garderob och ser en identisk bild fast i färg som jag har satt upp på min garderobsdörr.

The Fooo

Hur i helvete har jag lyckats??

Jag backar och tittar på alla bilder jag har ritat. Plötsligt hajar jag till över en bild. Det är ett radhus, i brand.

Holy shit macaroly!

Jag vänder tillbaka till uppslaget med Oscars ansikte.

Jag håller pennan över det tomma pappret bredvid hans ansikte.

Min hand börjar dansa över pappret och en bild på min bror och min bästa vän Isa framträder på sidan.

Och inte bara det, på bilden kysser de varan.

Jag hajar till, tänk om... Nej... Eller kanske. De kanske så småningom blir tillsammans.

Jag stänger boken och lägger tillbaka den i väskan.

Men jag tar upp den igen och slår upp en sida som fångade min blick som jag först nu förstår.

Bilden föreställer mitt rum som det såg ut förut, en säng och ett dammigt skrivbord. Jag ser mig själv sitta på stolen bredvid bordet och Omar sitter på huk framför mig.

I en tankebubbla ovanför mitt huvud ser rummet ut som det gör idag.

I tankebubblan sitter jag böjd över en bok och om jag tittar riktigt noga ser jag att jag i bildens bild har ritat Oscar.

Plötsligt fattar jag vad som har hänt.

Flashback

Han öppnar dörren och jag går in i rummet. Det är mjukt blåa väggar och det står en liten säng i ena hörnet. Ett dammigt skrivbord står under fönstret och jag sätter mig försiktigt på stolen som står bredvid.

Future

Jag går och sätter mig på den blå snurrstolen som står vid skrivbordet. Jag böjer mig över stolsryggen och tar upp en sliten blå bok ur min lilla vita ryggsäck med ugglor på.

Jag öppnar boken på en ren sida och låter handen med en penna i, dansa över den vita sidan.

När jag tittar på det som träder fram på pappret ser jag att jag känner igen ansiktet. Skarpa kindben, stort rufs till hår och stora, öppna, oskyldiga ögon.

Utan att jag har varit medveten har jag ritat av Oscar.

Flashback slut

Om jag inte är galen så har jag, om jag ska tro på datumet på bilden, 7 augusti 2012 ritat att jag kommer få en Flashback fast från framtiden.

Krångligt, men det går ihop.

Jag fäller ihop boken och lägger den i min ryggsäck.

***********************************

Shoutout till min syrra @aggis2002 hon kom på det underbara namnet till kapitlet!

Så shoutout till henne och så ses vi i nästa kapitel! <3