Den nya killen

Kapitel 20

~~~ Amanda ~~~

Några dagar har gått men jag vet inte hur många för jag har inte hållit koll. Jag är fortfarande i rummet som jag var i början och jag är väldigt glad att jag får vara här med Alex för annars hade detta varit ett helvete. Jag ligger på sängen och läser en tidning som vi har fått av Felicia för att vi inte ska dö av tråkighet. Alex låg på andra sidan av sängen och sov och det hade han gjort i ungefär en timme. Jag förstår honom för det ändå vi har fått göra är att vara på rummet hela tiden , inte gå ut mer än om vi måste gå på toa och vi får inte heller gå upp och äta utan de kommer ner men tallrikar med mat på till oss. De behandlar oss som om vi är hundar. Och det gillar jag inte alls. Vi har inte pratat med någon av Felicia eller Felix för vi vill inte att de ska få som det vill. De har försökt prata med oss några gånger men vi vänder bara ryggen till. Jag och Alex vet fortfarande inte varför de har tagit oss och jag är inte säker på om jag kommer att få reda på det heller. Jag hör några steg gå ner för trappan så jag lägger bort tidningen och vänder mig om så det ska se ut som om jag sover för jag orkar verkligen inte prata eller se någon av dem nu. Jag hör hur de håller på med låset och att de öppnar dörren. Jag blundrar så de inte ska se att jag är vaken. Jag känner hur sängen börjar gunga lite och när jag öppnar ena ögat försiktigt så ser jag att Alex håller på att vakna från sin sömn. När han öppnar ögonen så kollar han snabbt på mig men jag blundar innan han ska se att jag är vaken och se kollar han bort mot dörren och då får han se att någon av Felix eller Felicia står där. Jag vet ju inte vem det är eftersom jag har ryggen mot dem. Jag kikar försiktigt igen och ser att Alex bitch blickar någon av dem och sen lägger han sig bara ner igen. Denna gången så blundar jag inte utan jag kollar Alex rakt in i ögon. Jag känner hur han tar sin hand upp till min kind och smeker den långsamt. Jag bara ler mot honom och jag ser att han ler tillbaka. Jag hör hur någon harklar sig i andra sidan av rummet så jag vänder mig och för att se att det är Felix som står där och tittar lite sårat på oss? Varför ser han sårad ut? Jag tittar konstigt på han och väntar på vad det är han vill säga så jag ska kunna få en liten bit sömn. Felix går fram till sängen och tar bort Alex hand från min kind. Jag kollar riktigt konstigt på han nu och sätter mig upp.

''Vad vill du Felix?'' frågar jag och kollar lite surt på honom. Han backar undan några steg och tar tag i min hand och drar mig upp ur sängen.

''Eyy, vad tror du att du håller på med, släpp taget om henne'' ryter Alex till i bakgrunden. Han rusar upp ur sängen och fram till där vi står. Jag lägger min hand på hans arm så han ska lugna mer sig så att han inte spöar skiten ur Felix om han kommer åt han.

''Ta det lugnt jag vill bara snacka med henne en liten stund jag ska inte göra något jag lovar'' sa Felix och kollade på Alex och man såg att Felix var lite nervös att Alex bara rusade upp sådär.

''Jag tillåter inte dig prata med Amanda eller komma nära henne så stick'' säger Alex argt och försöker komma åt Felix men jag lägger min arm framför han så att han inte ska kunna.

''Ta det lugnt Alex jag kommer att klara mig. Vad är det hemskaste han kan göra. Han vill bara prata lite jag lovar att komma tillbaka'' sa jag och pussade han på kinden. jag vände mig om för att gå med Felix ut men jag blev tillbaka dragen av Alex. Direkt när han snurrad runt mig så la han sina läppar på mina och kysste mig passionerat. Jag kunde inte låta bli att le och kyssa han tillbaka. Efter några sekunder så bryter vi kyssen. Alex lägger sin panna på min och kollar mig in i ögonen.
''Jag älskar dig'' säger han och kollar seriöst in i mina ögon. Det är första gången jag har hört han säga så till mig och jag var chockad men jag kände precis likadant.
''Jag älskar dig också'' jag kysste han snabbt på munnen och vände mig on för att gå ut med Felix. Vi går in till något rum som också finns här nere. När vi kommer in så ställer Felix sig framför mig och kollar mig in i ögonen.

''Vill du veta varför du är här?'' Frågar han och kollar runt i mitt ansikte för att försöka lista ut vad jag tänker på. Jag svarar honom inte i ord utan nickar bara till svars.

''Tiden då vi var tillsammans var den bästa tiden i mitt liv. Jag älskade dig med hela mitt hjärta och det var du som gjorde att jag alltid hade ett leende på mina läppar. Efter den kvällen på festen så har jag varit så ensam. Jag var jätte full, jag vet att det inte är en ursäkt men jag ångrar med hela mitt hjärta att jag var otrogen mot dig. Jag saknar dig jätte mycket och jag ska göra allt för att få dig att förstå det. Jag vill att du ska komma tillbaka till mitt liv och vi kan ha det som vi hade det innan. Innan vi blev tillsammans så var vi bästavänner, minns du det? Vi brukade leka hemma hos varandra och vi hade det trädet vi hade byggt en koja i som ingen visste om och när någon av oss blev ledsna så gick vi dit och väntade till den andra skulle komma och trösta varandra. Efter vi blev tillsammans var jag så otroligt lycklig för jag var tillsammans med den tjej som stod mig närmst och den jag älskade. Jag har aldrig slutat tänka på dig och jag kommer alltid att älska dig. Så min fråga till dig är om du skulle kunna förlåta mig och vi kan bli tillsammmans igen och förena vår vänskap igen'' När han hade sagt allt så hade han tårar i ögonen och det hade jag också. Såklart jag inte hade glömt alla de minnena men jag är ännu inte redo att förlåta honom för det han gjorde mot mig.

''Jag är ledsen Felix men det kommer ta mer tid för mig att förlåta dig. Du var den som gjorde mina dagar och jag älskade dig sjukt mycket så det gjorde ont men jag kan inte förlåta dig nu. Nån gång i framtiden så kan jag nog men vi kommer aldrig bli mer än bara kompisar'' Jag torkade mina tårar och gick ut genom dörren för att gå tillbaka till Alex. Det är Alex jag älskar inte nån annan , det är dax att glömma Felix. När jag öppnade dörren så var det ändå jag kunde göra att gapa och känna hur tårarna började rinna ner för mina kinder. Mitt framför mig står Alex och kysser Felicia på munnen. Hur kunde han göra så mot mig? Han vet ju själv hur det känns när någon är otrogen mot någon men ändå står han här och kysser Felicia.
Alex måste ha hört mina snyftning för han kollade upp och såg mig rakt in i ögonen. Det ända jag såg i hans ögon var ångest och sorg.

''Amanda det är inte som det ser ut som jag lovar låt mig bara förklara'' säger Alex med tårar i ögonen och går fram för att krama om mig.

''Nej Alexander släpp mig. Jag hatar dig. Hur kunde du göra så mot mig du vet själv hur det känns när man blir bedragen. AHHH.. JAG HATAR DIG ALEXANDER'' sa jag och stormade ut ur rummet. Jag visste inte vart jag skulle gå men när jag sprang upp för trappan så sprang jag rakt in i någon. Jag kollade upp och där stod Felix framför mig. Jag visste inte vad jag gjorde så jag bara slängde mina arnar om hans hals och kramade om han hårt. Jag kände att han kramade mig tillbaka minst lika hårt.

''Shh.. det är okej jag är här. Shh... Det är ingen fara'' han fortsatte viska saker i mitt öra tills jag hade lugnat ner mig. Vi satte oss ner i trappan och jag berättade vad som hade hände och Felix bara kramade on mig och sa att det kommer bli bra.
När vi hade suttit såhär i några minuter så kollade jag upp på Felix och jag sa några ord jag absolut inte trodde skulle komma ut ur min mun.

''Får jag komma tillbaka till dig?''

~*~*~**~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~**~*~~**~~**~*~*~*~

Ojoj 😱

Nu ligger Alexander risigt i det.

Vad tror ni kommer hända ?

Kommentera vad ni tycker om boken och glöm inte att rösta ❤️