Den nya killen

Kapitel 22

Hejj! Jag har funderat mycket med om jag ska avsluta boken här eller inte.

Och jag har bestämt mig för att...... Fortsatta på den! De flesta ville att jag skulle göra det så därför kommer jag fortsätta på denna boken ett tag till och kanske om ni vill så kan det bli en uppföljare :)

Förlåt för att jag inte har uppdaterat på läääänge men ska verkligen försöka bli bättre på det. Men nu kan ni iallafall läsa kapitel 22! :)

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

~~~ AMANDA ~~~

Det har gått fyra dagar sen händelsen med Alex hände. Jag kan fortfarande inte fatta att han kunde vara otrogen mot mig. Jag lät honom aldrig förklara vad som hände för jag såg med egna ögon vad som hände. Samma dag som det hände flyttade jag ihop med Felix. Japp så va det. Vi började prata och gick ut på en fika och jag kände att jag ville ha honom tillbaka för han var så snäll mot mig nu men jag kan fortfarande inte lita helt på honom efter att han var otrogen mot mig. Just nu sitter jag i hans (vår) lägenhet och kollar på tv. Jag har redan hämtat mina grejor från Alex hus när han inte var hemma och det var väldigt bra för jag vill inte träffa han just nu. Han har försökt ringa mig jättemycket men jag vägrar att svara för jag kommer aldrig kunna förlåta han för det han gjorde. Jag ser att Felix kommer in i rummet med telefonen mot örat och snackar med någon. Jag lyssnar inte på vad de säger för jag är så inne i filmen jag kollar på.

''Älskling?'' hör jag Felix ropa.

''Ja?''

''Markus ringde och sa att några killar skulle träffas ikväll och hänga är det okej med dig?'' Frågade han och satte sig bredvid mig i soffan. Jag pausade filmen och vände mig mot han. Jag kollade in i hans ögon för att se om han talade sanning eller inte. Det låter kanske konstigt att man ska vara på sin pojkvän och inte lita på honom. Men jag vill vara säker på att han inte ljuger för mig. När jag insåg att han talade sanning så nickade jag mot honom.

''Ja det är okej älskling men när kommer du hem igen? Ska jag vänta uppe på dig?''

''Nej det är lugnt du kan gå till sängs, jag tror jag kommer omkring 1 på natten''

''Okej men gör inget dumt bara'' sa jag och pussade honom på kinden. Han svarade med ett nej och skuttade sedan ut ur rummet som en femåring för att göra sig iordning. Jag skrattade bara åt honom och satte igång filmen igen.

~~~~

Klockan var just nu 5 och jag var jätte uttråkad. Felix hade stuckit för 1 timme sen så det var bara jag kvar nu. Jag bestämde mig för att ringa Jossan och fråga om hon ville ta en fika med mig för det var så länge sen vi träffades.

J=Jossan / A=Amanda

J- hej Amanda jag har saknat dig så! Jag har ju inte pratat med dig på evigheter.

A- haha hej Jossan! Ja vet förlåt, det har varit lite komplicerat senaste tiden bara..

J- något du vill prata om?

(Just det , Jossan eller någon annan vet inte om att jag och Alex blev kidnappade)

A- ja det kan jag väl göra men ska vi träffas någonstans och kanske fika?

J- ja det låter jättebra ska vi träffas på house of bagels? (En resturang).

A- aa det låter bra , om en halvtimme?

J- ja om en halvtimme.

A- okej då ses vi då! Hejdå.

J- hejdå.

Jag la på telefonen och gick in till vårt sovrum för att göra mig iordning. Jag bytte om till en vit blus och svarta tajta jeans. Jag gjorde en enkel sminkning, jag orkade inte fixa mitt hår idag så jag tog min svarta mössa istället. Jag tog på mig ett par nike air fores och gick ut. Jag bestämde mig för att gå till stan idag, det är ändå bara 15 minuter dit. Solen var framme idag så det var ganska varmt ute och jag hörde fåglarna kvittra. Jag älskar verkligen sommaren.
När jag kommer fram till house of bagels så ser jag att Jossan redan sitter vid ett bord. När hon får syn på mig så vinkar hon glatt. Jag går in till henne och kramar om henne.

''Hej Jossan jag har saknat dig'' säger jag och sätter mig framför henne.

''Hej, jag har saknat dig mer. Vad har du varit? Jag har inte sett dig på veckor känns det som.'' Sa hon. Jag tror jag ska berätta allt som hände för Jossan för hon är som min syster och hon finns alltid för mig i alla lägen. Jag älskar henne verkligen.

''Okej jag ska ta det från början''
Jag börjar berätta och efter 50 minuter så har jag berättat allt som har hänt dessa senaste veckorna. När jag kollar upp på Jossan så ser hon chockad ut.

''Så du säger att Alex har varit otrogen mot dig med hans ex och att du gick tillbaka mer Felix och att du har flyttat in med honom för några dagar sedan?'' Frågar hon för att se om det jag sa var rätt.

''Japp det är så det ligger till'' sa jag och små skrattade lite åt hennes ansiktsuttryck.

''Har du låtit Alexander förklara vad det var som hände eller har du inte låtit honom? För det låter inte som om Alexander är en kille som skulle göra så''

''Nej jag har faktiskt inte låtit honom förklara något men jag är säker på det jag såg. Han försökte ju inte ens bryta kyssen.'' sa jag till Jossan. Men jag håller med henne det låter inte som Alex. Kanske skulle jag låtit honom förklara. Nej Amanda du såg vad som hände och det finns inget han kan förklara. Ahh.. Allt är så komplicerat just nu!!

''Du Amanda, hur är det med din mamma nu föresten?'' Frågar Jossan och dricker lite varmchoklad.

''Hon mår bra fast hon är fortfarande i koma. Jag var och hälsade på henne igår men läkarna sa att hon snart skulle vakna typ mellan 5-10 dagar'' sa jag och log med tanken på att mamma snart får komma hem till mig.

''Aha. Va skönt att höra och din bror då? Har han kommit hem från Malmö?''

''Nej, han försökte komma hem när han fick höra om mammas krasch. Men vi fick honom att stanna för vi vet hur viktigt studien är för honom. Han har snart varit där i en månad men han kommer snart hem han också och det ska bli så roligt att se honom igen!!''

''Det kan jag förstå'' sa Jossan och skrattade. Efter några timmar bestämde vi oss för att gå hem för klockan var 8 nu. Vi sa hejdå till varandra och jag började gå hemåt. När jag kommer fram till dörren till lägenheten så ser jag att en kille med svarta kläder sitter där med huva uppe så jag kan inte se ansiktet. Jag börjar få panik för jag är rädd att någon ska kidnappa mig igen. Jag började sakta gå bakåt men jag gick rakt in i en vägg med en duns. Killen väder sig om och börjar gå fram till mig.

''Snälla skada mig inte, jag gör vad som helst'' säger jag och känner att jag börjar gråta. När personen nästan kommer fram till mig så vänder jag bort mitt huvud och stänger igen ögon och väntar på att han ska börja slå mig eller något annat. Men jag blir helt chockad när personen kommer fram och kramar mig. Jag öppnar försiktigt ögon och kollar ner på personen. Jag tar av hans luva och blir helt chockad.

''Alex?''

''Förlåt mig Amanda, jag kan förklara jag lovar. Det var inte som det sig ut'' förklara han och jag kunde se att han hade tårar rinnande ner för kinderna men jag bara knuffade bort han, öppnade dörren till lägenheten och gick in och låste efter mig. Jag satte mig ner mot dörren oh började stor gråta. Det gjorde så ont att se Alex igen och att han grät. Men jag kan inte förlåta honom så det bästa är att undvika honom. Visst?

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Kommentera och rösta ❤️