Kapitel 12

1.2K 25 7
                                    

Emma

"Martinus! Lägg ner pistolen!"

Ryter Marcus argt. Martinus skakar på huvudet.

"Vad fan är det med dig egentligen?!"

Martinus fnyser åt sin tvillingbror.

"Några sista ord"

Frågar Martinus mig och kollar in i mina ögon.

"Du är en idiot Martinus"

Säger jag och jag kan se hur hans ögon mörknar om ens möjligt mer än vad dom redan är.

"Blev lilla pojken lite arg nu"

Säger jag med en bäbis röst och skrattar. Martinus kollar argt på mig innan han trycker pistolen mot min tinning.

"Gör det bara men jag vet vart er lillasyster är så om ni dödar mig så kommer hon dö!"

Skriker jag argt medan min blick flackar mellan Martinus och Marcus. Innan Martinus hunnit säga något mer känner jag hur greppet han har om mig lossar. Jag kollar upp på personerna som håller stadiga grepp om Martinus armar, Max och Kevin. Martinus säger inget när han dras ut från rummet. Marcus joggar snabbt fram till mig medan jag glider ner längs väggen.

"Hur mår du Emma?!"

Frågar han oroligt. Han tar mina händer och kollar mig i ögonen. Jag skakar bara på huvudet och kollar ner inte velandes svara honom då det är ganska uppenbart hur jag mår. Långsamt tar han bort bandagen runt mina händer. Han flämtar till när han ser mina blodiga knogar.

"Kom, jag hjälper dig"

Säger han och hjälper mig upp. Vi går in till mitt badrum och Marcus sätter mig genast ner på toalettlocket. Han tar papper som han blöter med hjälp av vatten. Försiktigt duttar han på mina sår.

När han är klar ställer han sig upp och utan att säga något vänder han sig om för att gå ut från badrummet.

"Marcus"

Han stannar upp och vänder sig mot mig. Han mumlar till svars.

"Tack"

Säger jag och ler tacksamt mot honom. Han ger mig ett snabbt leende tillbaka innan han fortsätter sin väg ut från mitt nu väldigt förstörda rum. Jag suckar. Jag måste göra upp en plan hur jag ska kunna smita för att rädda Emma utan att bli upptäckt av både "The black bone" aka Martinus gäng och "The red bird".

Charles
~Samtidigt~
Jag knackar på den vitmålade dörren som skulle leda in till familjen Smith's hus. Efter några sekunder flyger dörren upp av en man i 35 års åldern, han ser väldigt ung ut. Hans leende han hade haft på sina läppar sjunker när han ser vad jag bär på eller snarare vem. Tårar började bildas i hans ögon men han hindrade dom från att rinna nerför hans kinder. Jag ger personen till honom och snabbt tar han emot henne, i samma ögonblick kommer en kvinna till hallen med ett leende hon med på läpparna men det sjunker lika snabbt.

"Rebekka?!"

Utbrister hon tyst medan några tårar lämnar hennes ögon. Kvinnan var ganska lik sin dotter, sin äldsta dotter med dom gröna ögonen och ljusbruna håret.

"Vad har hänt och vem är du?!"

Utbrister mannen. Man kan höra på hans röst hur krossad han är. Jag har på mig en huv tröja och ett par solglasögon så man inte ska kunna se hur jag ser ut. Jag harklar mig innan jag svarar honom.

"Hon blev skjuten i magen och slagen i huvudet"

Kvinnan tar Rebeckas livlösa kropp in i huset medan mannen står kvar.

"Mr Smith, er andra dotter, Emma Smith är ganska säker där hon är just nu men hon är ute på farligt vatten.. vi kommer ta hand om henne ett tag till. Hon vet om Rebekkas död då hon var med i Rebekkas sista sekunder. Skulle du vela hälsa något till er dotter?"

Mr Smith kollar argt på mig.

"Vart är min dotter och vem fan är du?! Svara på mina frågor!"

Skriker han i mitt ansikte men jag bara ler.

"Er dotter är i säkerhet"

Säger jag bara innan jag börjar springa där ifrån. Några sista ord från Mr Smith hör jag innan jag springer in i skogen.

"Jag ska hitta dig unge man och då låter jag dig inte komma undan!"
———————————————————————————
Hej guys, gillar ni ens den här boken?

Rösta & Kommentera

Nordens farligaste Maffia gäng||M.G {AVSLUTAD}Donde viven las historias. Descúbrelo ahora