Kapitel 28

871 21 14
                                    

A/N:
Vilken ögonfärg tycker ni det är på bilden där uppe? Det är en väldigt viktig fråga så jag hoppas någon svarar på den ahaha..:)
-

"Okej, så gör vi, ett.. två.. tre.. lets go"
Räknar jag och Melanie tillsammans ner för att sedan gå ut från omklädningsrummet på H&M. Vi rör oss mot killavdelningen där Charles och William är och kollar på olika kläder till sig själva.
"Satt kläderna bra?"
Frågar William så fort han får syn på oss. Vi nickar och Charles hänger tillbaka ett par beiga Chinos på dens plats.
"Skulle vi få gå lite själva, vi ska in på Sephora och där luktar det starkt av parfym, you know"
Säger Melanie nervöst och biter på sina naglar.
Genast nickar William då han antagligen vet exakt hur det luktar där inne. Men Charles verkar inte så övertygad, fan! Snälla Charles, gå på våran plan.
"Visst" suckar han besegrat.
"Men om något händer ringer ni på en gång! Bara någon kollar på er så ska jag mörda personen! Men iallafall, ring när ni är klara"
Fortsätter han sedan med en hård och bestämd röst. Jag himlar med ögonen medan Melanie skrattar smått bredvid mig.
"Självklart" säger jag innan jag tar tag i Melanies hand och drar henne ut från H&M. Med snabba och nervösa steg rör vi oss mot apoteket som, turligt nog ligger två affärer bort från Sephora.
"Vi går in, köper graviditetstestet, letar upp närmaste toalett och sen ser vi hur det går, okej?"
Säger jag och lägger mina händer på Melanies axlar medan jag kollar henne i ögonen. Hon sluter sina blå ögon och tar ett djupt andetag.
"Okej, nu kör vi"
Säger hon och öppnar ögonen med ett nervöst leende på sina läppar. Vi rör oss in på apoteket och letar upp ett graviditetstest. Vi hittar en hylla som är fylld med olika test från olika märken. Vi tar en från ClearBlue ifall att och sedan två stycken från Babyplan ifall resultatet skulle visa fel.

När vi ska betala ger tanten i kassan oss en konstig blick.
"Det blir 300kr"
Säger hon och flinar. Melanie börjar ta fram kontanter vi fått från Charles och William men jag stoppar henne direkt.
"Det blir väll inte så mycket?" Frågar jag lite irriterat, testen kostar typ 25kr styck.
"Jo det gör dom, lämna fram pengarna eller så får ni inte köpa testen"
Säger hon med ett brett leende. Mina ögon smalnar och hårt slår jag i bänken som är mellan mig och tanten. Hon hoppar skrämt till men skrattar smått åt mig.
"Antingen så sticker ni eller så skickar jag vakterna på er"
Hotar hon varnandes med ett höjt ögonbryn, som om jag blir rädd, pft.
"Då vill jag gärna få prata med din chef eller någon annan vettig människa som jobbar här eftersom att det klart och tydligt står att testen har dragits ner till 25kr!"
Säger jag så lugnt som möjligt medan jag pekar på prislappen som sitter fast på paketen.
Hon skrattar.
"Dom där har vi nog glömt att ta bort från förra veckan, iväg med er nu"
Snäser hon. Hennes lögn når inte mina öron så jag gör det man verkligen inte borde göra i en sådan situation. Jag tar testen i min hand, min andra hand greppar jag tag i Melanies handled och sedan springer vi ut från apoteket i full fart. Det börjar pipa och blinka rött på dom här grejerna som står i början av affären och oturligt nog står en vakt nästan precis utanför så nu blir vi jagade också.
"Stanna!"
Skriker vakten på oss men hans kondition verkar inte hålla i längden så snart är han utom synhåll. Jag drar in Melanie på närmaste toalett och går mot damsidan. Vi hittar ett ledigt bås som vi båda går in i, jag stänger dörren och låser efter oss.
Jag släpper Melanie och vänder mig mot henne.
"Vad gjorde du så för? Vi hade lätt kunnat betala dom där tre hundra kronorna!"
Utbrister Melanie. Jag kollar häpet på henne.
"Inte när jag är med gumman, ta testen nu"
Säger jag och ger henne alla tre graviditetstesten. Hon fnissar till och tar emot dom. Jag vänder mig med ryggen mot Melanie när hon följer instruktionerna som står på paketen till testen. När hon är klar lägger vi testen på papper på golvet för att invänta svar. Melanie håller hårt i min hand medan hon biter på sina naglar på hennes andra hand. Hon svettas och skakar otroligt mycket, jag kan själv känna hur jag börjar kallsvettas i pannan och hur mitt hjärta går i högvarv.

Plötsligt tjuter Melanie plötsligt till och skrämt vänder jag mig mot henne. Hon har blicken fäst på ett av testen, ett av dom rosa från Babyplan. Sakta följer jag hennes blick och ser precis det som hon synar, det som fick henne att tjuta. Två tydliga sträck finns på stickan vilket betyder att hon är gravid, samma händer på andra testet från Babyplan och testet från ClearBlue har en glad gubbe på sig medans det står "gravid 1-2 veckor" på stickan. Även jag tjuter till och kramar om Melanie som står pafft där hon står, troligen chockad över resultatet.
"Så går det när man 'going wild' i sängen"
Viskar jag i hennes öra vilket får henne att fnissa till. När jag drar ifrån kramen har hon ett stort leende på läpparna medan jag nu synar några tårar som rinner nerför hennes kinder.
"Men gumman då"
Skrattar jag fram medan även mina ögon fylls med tårar av lycka. Visst, vi har inte känt varandra jätte länge men det känns som hela livet. Vi klickade verkligen jätte bra och jag vet verkligen inte vad jag hade gjort utan henne.

När vi samlat oss och gömt testen i våra väskor går vi ut från båset och ut från toaletterna. När jag precis tar upp min mobil för att ringa killarna och fråga vart dom är lägger någon sin hand på min axel. Jag vänder mig om då jag tänker att det troligen är Charles eller William som står där men jag har fel. Jag känner inte igen killen framför mig. Han är stor med breda axlar och skäggstubb. Han ser ut att vara i runt 40 årsåldern.
"Emma Smith och Melanie Sprous va?"
Frågar han med ett stoneface. Han visar ingen känsla i hans blick, inte ens i ögonen synar jag någonting bara vilja och tomhet. Det är som om att titta in i ett hål som man inte ser bottnen på. Hans ögon är nästintill svarta och innan jag hunnit reagera så står det fler män i kostymer, likt mannen framför mig runt oss.
"Jaaa, hurså?"
Svarar jag lite osäkert. Mannen tar ett stadigt tag runt min axel och genast blir jag rädd så jag sparkar honom mellan benen så han måste vika sig av smärta. Inga barn blir det för honom, om han nu inte redan har det.
"Spring Melanie!"
Skriker jag åt henne och tar hennes hand. Tillsammans springer vi i full fart bort från männen genom hela centrumet med dom tätt bakom oss. Folk ger oss blickar och plötsligt får jag syn på tre vakter varav en av dom känner jag igen från innan. Han får syn på oss och genast tvärstannar jag vilket Melanie inte var beredd på så hon snubblar. Genast drar jag upp henne och kollar mig runtomkring för en väg härifrån, ut från röran. Männen kommer bakifrån oss och vakterna joggar mot oss från vänster sida. Rakt fram ligger en affär och jag tror knappast att det finns någon utgång där så återigen tar jag Melanies hand och springer åt höger. Det känns som om jag har Melanie under mina vingar, som om att det är min plikt att i nuläget ta hand om henne och ta henne i säkerhet, eller tja, hon och bebisen.

Vi kommer ut till ett garage och stannar. Männen och vakterna ligger långt bakom oss efter att ha sprungit igenom affärer, gömt oss bakom kläder och sprungit in i okända människor. Jag böjer mig ner och lägger mina händer på mina lår för att få luft medan Melanie lutar sig mot en betongvägg.
"Det där var-.."
Jag hinner inte avsluta meningen innan jag hör en välkänd röst bakom mig.
"Fantastiskt roligt, jag tror aldrig att jag sätt mina special män springa sådär mycket"
Skrattar personen. Långsamt vänder jag mig om och spärrar upp ögonen av synen. Jag blir helt stum.
"M..Martinus?"
Det kommer ut som en viskning men han hör det.
"Det är jag det"
Säger han och blinkar med ena ögat.
Fan, vad fan ska vi göra nu?

**

**
Tja. Mådde fett bra ett tag och sen hände en grej och nu är jag tillbaks på ruta ett igen.. fan. Men det är då jag får motivation till att skriva satte det är ju bra på det sättet, typ? Lääs👇🏼

Iallafall, skulle ni vela ha typ någon Q&A någon gång? Comment👉🏼

**

Nordens farligaste Maffia gäng||M.G {AVSLUTAD}Tahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon